Jag är en vampyr, jag suger och spyr, låt mig komma in, jag vill bli din!
Igår var Emma och Alexander på besök. Det var en underbar kväll! Allt var bara så fabulous. Älsklingarna dök upp vid sex-tiden och jag hann precis bli klar med bakandet av mina kanelbullar. Som blev en succé! Vi satt och pratade, skrattade som tokar och sen blev det Melodifestivalen. Där vi satt med våra små lappar och betygsatte bidragen. Coola katter, McDo-ångest, kramar, skrattanfall, snack om pojkar och mycket mer. Hur kan världen inte dyrka er mer än vad den redan gör? Människor borde buga och kyssa marken där ni går! Roligaste kvällen på länge, helt klart. <3
Sen när vännerna begett sig hemåt blev det att slötitta på tv, titta på True Blood och halvslumra. Lite känslomässigt kaos inträffade också. Ni känner ju mig. Varför är jag så fucked up? Kan jag inte bara slappna av. Haha. Självklart inte. Det är när man slappnar av, andas ut och tar sig tid att lukta på blommor som nästa smäll kommer farande med oväntad styrka. Varför är jag som jag är? Jag vill inte vara den här personen. Måste fixa det. Måste hitta tillbaka till lugnet, till själsstyrkan, till livsglädjen, till tron på mig själv. Men jag antar att när man gömmer sig så länge för verkligheten så gömmer man sig till slut för sig själv. Men imorgon.. imorgon ska jag ta mig tid att lukta på blommorna. Ska försöka finna en liten stund, om så bara en sekund, av lugn och sinnesfrid.
Men NU måste jag städa och panika innan terroristerna kommer hem. Puss!
För mitt hjärta tillhör Göteborg..
Under veckan som gått har jag sovit ganska mycket, umgåtts med Emil och hans mor & syster. Har varit hejdlöst trevligt. Dock är allergin mot husdjuren lite dryg att leva med samt att jag var ute på egna äventyr i Göteborg igår. Det var SÅ hemskt. Skulle träffa min mormor för att äta lite och få lite pengar. Meeeen när jag kommer till Backaplan upptäcker jag att min mobil inte ligger i jackfickan. PANIK. Jag menar, den var min enda connection med alla och jag kunde inte bara bli utan den. Så min hjärna arbetar febrilt. Det slutar med att jag åker samma linje fram och tillbaka för att jaga efter bussen som jag tappade mobilen på. Helt insane var det. Jag vägrade ge upp! Första busschauffören Bosse var helt underbar. Vi sjöng snapsvisor medans han körde. Andra busschauffören friade till mig medans den tredje hade en kompis med Downs syndrom som jag körde Sten, sax, påse med :D Hittade till slut bussen som jag hade suttit på men den var inte där. Hittade dock en kvinna som hjälpte mig ringa upp den. En liten tjej vid namn Saa svarade. Så jag skulle möta henne på en hållplats som var åt ANDRA hållet. Hoppar av och springer över vägen för att byta buss. Kommer till slut fram och får låna en kvinnas mobil för att ringa upp Saa som sedan kommer och möter mig. Underbara människa! Hon var helt otroligt söt och hjälpsam. Hon ville inte ha några pengar eller någonting utan var bara glad för att få hjälpa till. Sen ringer såklart alla och är hur oroliga som helst. Förlåt älskade människor <3 Men det är inte direkt så att jag gör såhär med flit. Det händer bara mig som jag brukar säga. Kom iaf hem till Emil igen och var helt förstörd. Somnade och vaknar fram och tillbaka. Så idag har jag världens förkylning + allergi. Livet motarbetar mig lite :)
Ikväll blir det att dricka lite här tror jag. Får se hur det blir. Nä nu är det dags för alvedon.
PÖSS
Fredagsmys
Party like a rockstar!
Blev alldeles nostalgisk igår och slängde ihop ett litet collage med er.
Så här är ett potpurri av kärleken och galenskapen som vi delat under åren.
(Flesta bilderna tagna av Lina. Hit me hard, I've been a bad girl!)
LINA! Ses snart? Dricka viiin och sjunga? :)
Det är svårt att hålla tyst när alla frågar hur det går
Du får mig att vilja dansa runt i lyckorus. <3
Näst intill missbrukat den här låten idag. Melissa Horn är grejen änna.
You are my sweetest downfall..
Idag fick jag en sån där 10-sekunders-depp-helvete-vad-jag-saknar-alexander.
Fast den varade i typ 10 minuter. Anywho, älskar bilden. Älskar Alexander.
(Bilden är tagen av världens bästa Emma. Älskar henne också.)
Ja jag vet, det var ett jävla tjat. Skit på er. Min blogg. Woho!
Take me on the floor
Nattens äventyr fick mig att tänka på kvällen då den här bilden togs!
Fan ta dig Hanna. Är fortfarande lack för att jag fick sova i fåtöljen! :)
Smisk smisk smisk!
andromeda, foppan, Din mamma, psybboolllloonn & potatisjevel <3
Jag ska olla er allihop överallt!
Ring, klocka, ring
Men jag tänkte ändå skriva lite hyllningar till människor som har betytt mycket för mig det här hemska året.
Alexander; Finns det ens en möjlighet att beskriva hur mycket den här människan betyder? Min bästa vän, som aldrig har gjort att jag blivit ledsen, sårad eller någonting negativt överhuvudtaget. Mannen som alltid kan få mitt humör att bli det bästa. Som alltid får mig att le och skratta. Bara jag tänker på honom börjar hjärtat svälla till enorm storlek och jag blir nästan rörd. Alexander är kärlek. Äkta, ren och spirande kärlek.
Emma; Trots att kontakten har varit dålig så finns det inga tvivel om att hon är en av de viktigaste pusselbitarna i mitt liv. Min tvillingsjäl om jag får lov att vara så kliché. Men vi älskar klichéer! Hon förstår mig som ingen annan kan. Vi har gått igenom mycket tillsammans. Vi har gått igenom mycket på varsitt håll men ändå alltid stått tillsammans, hand i hand. "Utan dig är jag en spillra på ett mörkt och stormigt hav"
Sarah; Älskade, underbara Sarah. Vad ska man säga? Vi har så otroligt roligt ihop och jag njuter av varenda sekund vi spenderar tillsammans. Hon har fått utstå så mycket djupa stunder med mig att jag inte förstår hur hon står ut. Men det gör hon. Samtidigt som hon är den finaste man kan tänka sig. Tack för allt!
Nargis; Min lilla rebell. Vi har precis påbörjat vår fina vänskap kan man säga men åh vad den känns redan nu! Vi har kul ihop, kan prata om allt, festa som tokar och bete oss allmänt underligt. Ser fram emot att fira nyår med tösen och sen fira hennes 17-årsdag. Ser fram emot våra stora planer här i livet. Ser fram emot alla stunder jag får vara med henne, helt enkelt. Du och jag, Nargis. Fi faaaaan. Haha.
Jossä; Min lilla hoppetossa. Vi har fått tillbaka kontakten under året och fikat som besatta. Det är så härligt att bara få slappna av och få vara sig själv, som man kan göra när man är med henne. Vi delar samma twistade humor och det blir ofta som så att vi nästan ligger ner och skrattar oss fördärvade. Härligare människa får man leta efter! Det säger jag bara!
Susanne & Therese; Min andra familj. Jag älskar dessa människor så otroligt mycket. Alltid kommer det finnas en stor plats i mitt liv för er. Nu är det tre år som vi har fått umgås och må bra tillsammans. Ni är trygghet och glädje. Jag finner knappt några ord. Jag vill alltid, alltid ha er i min närhet.
Andrea; En äkta solstråle. Vi är galna och vi är vackra. Hon har alltid ett leende till övers. Vi har delat glädje, sorg och lycka. Hon gör mig alldeles sprudlande. Hon gjorde min 20-årsdag värd att fira vidare, tillsammans med Johanna och Robin. Ni är så fina! Tack för alla stunder.
Suz, Lina, Hanna och Emelie; Ja, ni vet ju. Vi har alltid haft kul tillsammans och hur det än går så kommer vi alltid tillbaka till varandra. Irsta-gänget. Nu har ju Lina, Emelie och Hanna flyttat härifrån men det förändrar inte så mycket. Vi har vårt lilla gäng. Vi har känt varandra länge och jag hoppas vi kommer att vara vänner i många, många år framöver.
Och lite kortfattat till andra;
Sofie - Den äkta och vackra.
Dennis, Marcus och Tofflan - Partners in crime.
Syster - Glad att vår relation blir starkare.
Nicklas - Vi ska stämma hela världen, haha.
Glenn - Finaste. Tack för allt.
Jimmy - Nyligen fått tillbaka kontakten. Är glad för det <3
Onkel - Min egna minnesförlust på burk.
Darko - Älskade vän och inspirationskälla.
Rikard & Co - Nyår nästa!
Har försökt få med alla. Börjar bli kissnödig så kanske tappat koncentrationen och glömt någon. Hojta till om du anser att du ska få vara med här :) Men ja, vad återstår det att skriva? Tack för året. Dags för det nya!
Och såklart... BUUUULLPUUUNG!
En galen tisdagkväll i december med Sarah
Så länge ni är med mig...
Det gör inte ont
när hösten kallar
och det gör inte ont
när kicken skallar
Det gör inte ont
Det gör inte ont
alla mil jag vandrat
Det gör inte ont
när vänner jag lämnat
Det gör inte ont
att få skiten i sig
Det gör inte ont
så länge ni är med mig
Cutest there is
Mor skrattade rätt gott när hon hittade det här klippet. Det är nämligen jag som har hatten! Haha. Jag vet inte varför jag fick panik men det fick jag. Skakade energiskt på huvudet. Hade liksom Håkan Hellströms autograf på baksidan och sen var jag rädd att jag inte skulle nå upp för att ge honom hatten och kasta den? Missar och panik panik. Men pratade med honom efteråt och han sa att han ändå inte skulle passa i den som jag gjorde. Mihi. Johan Östberg är cute som fan. Så utomjordiskt virrig och varm. Man kan inte tycka illa om honom. Massa minnen från den konserten. Upptäckte Anna Stadling då.
IMORGON ÄR DET HERMAN LINDQVIST! HUJEDAMIG. Ska bli grrrreat!
Good vs Bad
Och gissa vad jag ska göra på fredag. OHMYFUCKING GOOOOD!
Jag ska se TINGSEK på Sigurd. Med världens bästa Sarah! <3 Totally mys!
GRATTIS ÄLSKLING!
Som i en dröm..
Alltid Ted. Alltid.
I'll neveeer teell.. nanananaaana.
Lite bilder från fredagens mys med Lina & Sandra (snodda av mästerfotografen Lina!);
Happy Birthday!
Grattis hjärtesyster!
Men som skrivet här ovan är det fredag. Jag har ingen aning om vad som händer. Om det ens händer något. Jag hoppas på att folk hör av sig till lilla mig och vill umgås. Måste fylla på mobilen. Ringde älsklingen Tom igår, det var inte nådigt. Hann prata några minuter innan mina pengar var slut. Men kul att höra hans röst igen, var sjukt länge sen. Förutom att spendera pengar på min mobil har jag tagit det ganska lugnt senaste dagarna. Jag har spenderat hela två dygn hemma. Det ni! Dock har min familj inte vetat om det då jag har gömt mig nere i källaren. Haha, det låter för jävla tragiskt men så är det. Känner mig en aning harmonisk och tror att det har att göra med att jag har varit just hemma. Inte känt pressen att sticka. Så mitt humör har varit stabilt för en gångs skull. Har också fått någon dille på att baka och laga mat. INTE likt mig att försöka mig på sådana företag. Har dock gått bra. Det kunde man verkligen inte tro. Saknar mina sötungar dock. Och Irsta-gänget. Linas hus är sålt nu. Blö. Kommer bli så jäävla tomt utan Lina i Irsta. Hon är Irsta-Lina ffs! Nu blir hon liksom.. Skjutbanegatan-Lina. Klingar inte ALLS lika fint. Men det är väl så det är. Nu är det bara jag, Suz och Hanna kvar i Irsta. Längtar härifrån verkligen. Funderar seriöst på att skita i allt och bara dra till mormor. Mysa in mig i tryggheten. Min älskade hemstad som jag längtat till med varenda cell i kroppen, under alla dessa år. Nu när det väl gäller så tvekar jag. Jag vill så jävla mycket. Men jag vill aldrig komma tillbaka hit. Aldrig mer. Och det är just nu många som jag inte orkar att vara utan.
Nä nu ska jag dunka MUSE <3 och hitta på något roligt. Puss på er!
I've got soul but I'm not a soldier
Älskvärt indeed.