När långa nätter inte blir som man vill
För övrigt är det tredje dagen på julveckan och tro det eller ej, it just keeps comin'. Det är som en förbannelse! Sinnessjukt. Märkligt. The week of true pain. Brutal smärta. Brutalitet i all ära men det gör lite för ont. Litegrann. Imorgon är det julafton. Mor köpte ölen idag efter viss tvekan så nu är alkoholen kirrad. Nargis anländer imorgon vid fem-tiden och sen sticker vi till Herr Matte senare på kvällen antagligen. Och sen Tajen. Andra året i rad. Nog för att jag var nere förra året men den här gången behöver jag inte sitta själv i en timme innan folket rullar in, haha. Blir att träffa äckel-Marcus för första gången sen i somras. Det lär bli ett trevligt möte som vanligt.
Idag blir det nog ganska lugnt. Skulle ha träffat Emma & Alexander för en timme sen men mor tyckte jag kunde vara barnvakt. Klart att hon tycker det. Tröttsamma människor jag har i mitt liv ändå. Men får leka med mina älsklingar på nyår och kanske innan det. Så det ordnar sig :) Försöker få tag på andra familjen som jag tänkte besöka lite senare idag. Var för länge sen och jag behöver lite skratt idag. Lite trygghet. Lite värme. Lite av allt möjligt helt enkelt.
Ja, tredje dagen på julveckan. Förbannelseveckan. Helvetesveckan. Underbara saker det där. Jag drömde om den där natten idag. Vaknade upp alldeles kallsvettig och kunde inte andas. Jag kände skräcken, hjälplösheten och paniken. Jag såg dina ögon och jag såg mig själv i din famn. Hörde dina viskande ord i natten. Hur du bad mig att sluta darra. "Ingen kan komma åt dig nu". Jag såg den där minen som jag älskar, förvåningen och det höjda ögonbrynet. Allt det där vackra som jag lyckats glömma. Sen satt jag och funderade en stund på det där. Den natten fick jag den beröringen som fortfarande är den jag minns i minsta detalj. En enkel beröring som etsat sig fast så innerligt i alla mina sinnen. Jag kan komma ihåg vissa speciella tillfällen, speciella kyssar av speciella personer på vad som skulle bli speciella platser. Men ingenting kan ens komma i närheten av den där fjärilslätta smekningen längs mitt lår. Det är tragiskt, patetiskt, korkat, dumt, blåst och alla jävla saker som finns i världen. Men det fick mig att känna på ett sätt jag inte trodde var möjligt. Egentligen handlade hela förra årets helvetesvecka bara om dig. Omständigheterna var inte nådiga mot oss, eller hur? Starka armar, mörka skuggor och reflektionen av gatljus i en knivsegg.
It's only a symbol
It's only a symbol
You've got me falling away
And I am afraid
Take back what I said
Never leave me, and don't deceive me
I'll keep on crawling my friend
Never tease me and don't leave me here
It's all the same in the end
It's all the same in the end
It's all the same in the end
It's only a symbol
Lät du henne komma närmre
Fortfarande Melissa Horn-feber. "Lät du henne komma närmre" blir dagens låt. Over and out.
Isande diskant
Helgens ord & bus ; Bullpung.
Jävligt lugn helg. Mest suttit med Josses dator och snackat med rattis.
BULLPUNG är min nya förälskelse. Så jävla nice ord. Sagts minst tusen gånger.
<3
Fredag is the grej!
Igår umgicks jag med Sarah. Jag var dock inte världens bästa sällskap eftersom jag var så trött att jag nickade till lite då och då. Men trevligt var det! Hälsade på Lotjii (gud stavning?) när hon spelade bowling på Bellevue (men GUD stavning?) och sen åkte vi hem till Sarah och tittade på film. Grrrrrr. Heting? Jodå. "Where is Gandalf?" sabbade i några ögonblick men oftast var han het. Charlize Theron ser inte så illa ut hon heller, nej nej. Jag känner att detta inlägget blir lite flummigt, indeed. Men jag är speedad på kaffe och cigaretter. Sen har jag utökat min spotify-spel-lista grandiosa. Fett nöjd! Ah. Pepp pepp pepp pepp pepp som faaaaaaaan.
A blue, blue day
Igår var det en bra dag. Min mamma var söt.. om ni kan tro på något så befängt. Jag taggade inför rekryteringsmässan. Allt ordnade sig, trots viss panik innan jag skulle till bussen, haha. Mötte upp Suz som hade hjälpt mig med att skriva ut ett ex av mitt CV. Tack igen! Sen så traskade vi mot arbetsförmedlingen och gick loss på kopiatorn. Ibland är man bra tankspridd, ja. Rekryteringsmässan var inte lika bra som förra året. Skrev mest upp mig på värdelösa saker som Au pair. Och nej det är inte värdelöst men jag vill bara ha ett normalt jobb. Som kassörska om så vore. Hittade dock mitt framtida jobb. På Casa la perla that is. Världens sötaste gubbe pratade jag med. Tänk er! Jag jobbar på Casa la perla. Det är ett resebolag. Ett norskt. Haha. Jag ska SÅ ha jobbet. Taggad som fan. Suz hittade inte så många jobb att söka men några CV;n slängde hon ut. Efter att vi traskat ut, svettiga och liiiite uttorkade så bestämde jag att Suz skulle med till Gideonsberg. Det var sött av henne. Hon satt och tittade medan jag övade med kören. Det gick jättebra. Ser fram emot Allhelgonagudstjänsten.
Nu är det bara en dag kvar. EN DAG KVAR. Och gud vad jag har fått höra klagomål från folk om att jag gör det till en big deal. Men JA! Alexander är alltid en big deal. Man kan inte prata för mycket om honom. There is no such thing! Got it? Och vi ska vara hos Emma! Aw. Det kallas kärlek people. Det kallas kärlek.
Darker days seem to be what will always live in me. But still I run.
Idag har jag legat i soffan. Hela dagen förutom nu. Mamma har också varit hemma. Vi har inte bråkat. Vi har knappt pratat för båda har sovit större del av tiden. Har varit awesome as hell. Andréa ringde dock för en stund sen och ville ha med mig på ensemblekonsert på Carlforsska. MYS. Så ska duscha nu. Puss på er!
(I'd still love you more tomorrow)
Jag gav upp för länge sen. Men ändå. ÄNDÅ.
Ändå kommer den där smygande ångesten.
Hoppet. Saknaden. Nostalgin. Längtan.
Men jag vill inte. Jag har gett upp. Du med.
Det är bara andra som inte förstår det.
Andra som mot vår vilja får våra vägar att korsas.
Jag dör hellre än ringer dig.
Jag blev sviken, så nu sviker jag
Hatet äter upp mig dag för dag
Ett hjärta för ett hjärta,
ett sår för varje sår
Jag vet hur ont det gör,
men jag fortsätter ändå.
The year 2007...
Saknar min heting-period..
Baby blue eyes
Ego
Ronnie är kärlek;
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/ronniesandahl/article5904395.ab
You may be a sinner..
..but your innocence is mine.
Jag har fått Muse-sjukan. Senaste albumet är äckligt bra indeed. Har inte riktigt fastnat för deras tidigare alster. Eller lite låtar här och där kanske men inte för ett helt album. Favoriterna pendlar konstant men tror att denna; http://www.youtube.com/watch?v=elElYLYG-yU; är i topp just nu. Lyssnat på den jäveln minst 20 ggr idag. Men Undisclosed desires är också riktigt grym. Fast mest för textens skull.
Så jag lyssnar på Muse, snorar, tycker synd om mig själv, dricker cola och ska snart hänga upp tvätt. Har en halv cigg kvar i paketet. Funderar på om jag ska gå till macken och köpa nya men orkar inte. Kan ändå inte röka när min familj ska tro att jag är på stan. Ska lägga mig i min säng innan la familia kommer hem och sen ska jag sova. Sova sova sova, titta på film, läsa Isfolket, lösa korsord och annat mysigt. Sen tar jag halva ciggen när jag inte orkar stå emot längre (vilket jag tror kommer att ske om ca 4 minuter) så att jag kan köpa imorgon istället. Bra tänkt! Jag kan också minsann. Nu ska jag fortsätta med det jag höll på med innan jag började blogga. Peace out!
I want to reconcile the violence in your heart
I want to recognize your beauty's not just a mask,
I want to exorcise the demons from your past,
I want to satisfy the undisclosed desires in your heart
You trick your lovers,
That you're wicked and divine,
You may be a sinner,
But your innocence is mine
Mahaha!
För övrigt så har House börjat igen.
Mobilen avstängd varje tisdag 21-22
It's reserved for some drooltime.
The boy is mine
Jag önskar att människor kunde bete sig som människor. Att vuxna ska bete sig som vuxna. Jag är helt utmattad var det gäller den här ständiga högstadiementaliteten. Märkte vi inte redan på den tiden att den var onödig och splittrar relationer/möjligheter? Kanske inte. Men jag förstår inte hur man kan leva efter den nu. Det finns inget som äcklar mig mer än vänskap som baseras på vad man har för relation på facebook eller vilken beskrivning man har av sin vän på helgon. Det är kul, gulligt och älskvärt på många sätt, ja. Men när något som viktig som vänskap verkligen går ut på dessa obetydliga saker irriterar det mig så jag blir näst intill förbannad. Men det får man inte bli. Jag är så trött på att man inte får vara förbannad, irriterad eller sur. För då "förstör man stämningen". Jag är trött på att människor inte kan tala ut om saker utan låter det gro under ytan tills allt runt omkring är förgiftat av agg som man senare inte ens kan komma ihåg uppkomsten till.
Kan vi inte bara växa upp? Kan vi inte försöka mötas halvvägs åtminstone?
Give me tonight and I'll show you
Shed my skin
Helgen var bra tills jag blev sjuk. Men fredag blev det bus med Andréa, sen fest hos Hille&Jenny. Så sjukt länge sen man träffade dessa underbara människor! Lördag och halva söndagen tillbringades på soffan med film och medömkan. Men frukta icke! Jag tog mig själv i kragen till slut och åkte ner på stan igår eftermiddag. Träffade Karin. Mycket trevligt! Satt sedan med henne, Nargis och Annso. Mycket mys. Blir liknande idag skulle jag tro. Kanske även svänger förbi Dennis någon gång ikväll. Annars njuter jag just nu av att Spotify ÄNTLIGEN har lagt in Alter Bridges första album One day remains. Very satisfying indeed. Kommer lyssna sönder, igen. Så jävla bra. När vi ändå är igång kan jag meddela att jag fortfarande saknar min älskling Alexander. Kom hem snart! Det är så jävla tomt utan honom. Jojo. Och blev nu sjukt nostalgisk igen. Saknar Emma också.
Bara för att jag verkligen älskade den här dagen;
1. Flugpose!
2. Asså gud. Jag älskar bilden så mycket att jag nästan går sönder! Haha.
3. Alexander-babe.
Vill bli sådär snygg igen!
Du säger; har du tändstickor?
"Don't let our last kiss be our last"
Halo
But I know how I feel about you now
You know I need you like the poet needs the pain
Vänner, jag älskar er alla. Och jag ber om ursäkt för den dystra tonen.