Only when it's dark enough

Ja, kära vänner. Nu kommer det äntligen ett inlägg. Jag tycker om att ni reagerar och beordrar mig att skriva. Då känns det mer värt att skriva. Ganska logiskt. Så vad är det jag vill berätta idag då? Ingenting särskilt egentligen. Fick bara äntligen tillbaka lusten att skriva. Mitt liv har förändrats en del sen mitt förra blogginlägg. Det råkar vara så att jag träffat på en man som skakat om hela min värld. Aldrig har jag känt mig så trygg och lycklig. Så flytten till Göteborg fick sig en liten smäll på fingrarna. Jag kan ta hur mycket skit som helst bara han är vid min sida. Men det börjar röra sig mot ljusare tider måste jag medge. Hoppas på att snart få ett jobb så att det börjar rulla in lite pengar. Jag känner mig positiv inför framtiden. Även fast jag vet att hösten är på väg. Fan. Bara tanken på mörkret och sen snön får mig att deppa ihop. Men det är lite tid kvar tills dess. Och jag fyller dessutom år om en vecka. Hela 21 år. Ingen särskild ålder egentligen men det är något särskilt med födelsedagar.
Det var en liten uppdatering i alla fall. Ska bli bättre på att skriva i bloggen, jag lovar.

Ni får ha det så bra vänner och fiender.




Bjuder på en underbar låt med Shallow Sense.

När mitt mörker är som djupast

Idag är det hela fyra år sedan mitt första blogginlägg. Det känns ganska mäktigt ändå. Även om jag under vissa perioder inte bloggat alls och nästan haft ångest för att skriva så är bloggen mitt lilla hjärtebarn. Här kan jag skriva av mig min ilska, sorg, glädje, lycka, mina tankar och funderingar kring saker i livet. Att ventilera sig är endast nyttigt och det har bloggen hjälpt mig med många, många gånger. Den är också ett sätt att minnas speciella händelser, mindre speciella händelser och stunder som man kanske annars hade glömt bort. Det är riktigt roligt och givande och gå tillbaka för att läsa vad man skrivit under fyra år. Hur man har förändrats och mognat. Vilka ord man slutat använda och vilka ord som man använder nästan hela tiden. Människor som stått en nära och människor som funnits där hela tiden och som nog alltid kommer att finnas kvar. Så grattis till mig och bloggen på 4-årsdagen!

Idag är det onsdag. Jag har spenderat större delen av dagen med att städa, tvätta och klippa gräs. Men fick också tid till att titta på två filmer från anime-boxen som mor lånat från sin arbetskamrat. Det levande slottet <3 Jag älskar den filmen så jävla hårt. Har sett den fyra gånger allt som allt och blir alltid lika berörd. Hauru for life! Sen tittade jag på Kikis Expressbud, den var ganska söt fast inte riktigt min smak. Imorgon blir det att se på underbara Spirited Away och Min granne Totoro! Yay.

Har varit en ganska bra dag med fint väder och bra filmer. Men morgonen blev en aning melankolisk. Robins dödsannons var i tidningen idag. Det gjorde så ont att se det i tryck. För även fast jag vet att han är borta så var det lite som ett uppvaknande och min hjärna registrerade till fullo det jag redan vet, när jag såg annonsen. Den lilla skateboarden ovanför namnet, den sorgliga dikten och datum för begravningen gjorde mig hysteriskt ledsen och jag grät en stund. Just för att jag för ofta ser en blond kalufs i ögonvrån och trots att det omöjligt kan vara han så vänder jag mig om med en liten låga av hopp inombords. För att sedan känna ett sting av sorg. Jag stod honom inte alls nära, men tillräckligt för att bli som förlamad. Han var så ung. Och som mamma sa förut idag. "Vi vuxna måste bli bättre på att komma ihåg hur det är att vara ung. För när man är ung blir små problem så stora och lösningen är så svår att hitta. Som vuxen vet man att allt går att lösa på ett eller annat sätt" Det är begravning den 23 juni och då ska jag och syster närvara. Jag hoppas att det hjälper henne att bearbeta sin sorg även om det kommer att vara smärtsamt.

VAD VAR DET JAG SA?!

En fråga jag tycker mig skrika ut i luften väldigt ofta. Människor lyssnar inte på mig. Människor BORDE lyssna på mig för face it. Hur ofta har inte jag haft rätt, ey? Haha. Förlåt för dryghet kära vänner, ni är bäst. Men just nu är jag irriterad på hela världen känns det som. Min helg blir inte alls som planerad men fuck it. Snart ska jag baka bullar! Men det var inte det jag skulle gotta mig i just nu. Jo nu är det som så att semifinalen i ESC ägde rum i torsdags kväll. Sveriges bidrag "This is my life" med sångerskan Anna Bergendahl försökte nå till final men floppade. PRECIS SOM JAG SA ATT DET SKULLE GÖRA. Och hoppades på. För jag tänker banne mig inte stå med svensk flagga och vifta och vara vidrigt patriotisk när jag inte tycker den förtjänade att vinna. Glöm det. Se bara hur det gick. Vi är inte ens med i finalen. När hände det senast? Jadu. Så jag gjorde en liten glädjedans när mina favoriter kvalade till finalen och för att Sverige fick bli utan. Kommentatorerna säger "Ja självklart kan vi inte lägga skulden på Anna. Hon kunde inte ha gjort någonting bättre." Det är sant. Hon var duktig och sjöng sin astråkiga låt så bra hon kunde. Varför skulle vi ens fundera på att skylla på henne? Det är ERT fel. Ni som röstade, svenska folket.. NI GJORDE DET HÄR. Sen läser jag i tidningen igår att hennes karriär nog inte kommer att fortsätta pga det här. Att man skyller på henne. Vilket är så typiskt svenska folket. Precis som i sport. När Sverige vinner VM, EM, OS, då är det VI som vinner. När det går dåligt är det inte så VI-aktigt längre. Hycklare är vad ni är! Anywho. Sverige är inte med i finalen vilket jag inte sörjer över speciellt mycket. Utan istället så blir jag mer och mer övertygad om att folk borde lyssna mer på vad jag har att säga. Så låt oss ta lärdom av det här. Nästa gång en fantastisk låt som "Keep on walkin'" dyker upp.. rösta på den ffs!

Nåja. För övrigt har min fredag varit lugn. Sov lite för länge, städade lite för lite och orkade inte åka ner på stan som planerat. För.. mina planer fanns tydligen inte. Haha. Mor kom hem och jag bakade till Hampus fotbollsmatch idag. Tog hela kvällen och ändå fick jag bara EN bit morotskaka som jag fick böna och be för.

Idag ska mor iväg på fotboll, syrran ska iväg och jobba så huset är tomt under hela förmiddagen. Jag ska baka bullar! Moahaha. Kanel och vanilj. Slår på stort minsann. Sen blir det församlingshemmet för att träffa Sarah <3 och kanske kanske att jag åker till Poki. Får se hur det blir. Känner för en lugn helg och för att spara pengar.
Puss!

How do you make me feel this way?

Sentimental idag med. I'm so emo, for sure. Snart helg. Snart underbara vänner. Snart Alexander! <3
Dags att sova om en stund. 


Let me sleep,
For when I sleep
I dream that you are here
You're mine
And all my fears are left behind

I float on air
The nightingale sings gentle lullabies
So let me close my eyes

And sleep
A chance to dream
So i can see the face 
I long to touch
To kiss
But only dreams can bring me this

So let the moon shine
Softly on the boy I long to see
And maybe when he dreams
He'll dream of me

Sometimes love just ain't enough... huh

Ja det blev inget boktips igår. Får se om jag orkar lägga till det imorgon. Gårdagen blev en aning kaosartad. Jag vet att jag hyllade min mor i förra inlägget men nu är det banne mig tvärtom. Seriöst, det är på grund av människor som min mor som vårt rättssystem är totalt åt helvete. Är fortfarande hysteriskt arg. Jag har inte gjort någonting fel, ändå är jag den enda som straffas. Var är logiken där? Snälla, peka ut den för mig för jag hittar den inte. Skit samma. Arg och irriterad. Slutade med att jag samlade ihop pant, åkte till Hälla och pantade för att sedan ta nästa buss hem och köpa cigg. Träffade söta Maria på bussen! Det muntrade upp mig lite. Blir att träffa henne nu på lördag hos Poki. Har ju lyckats trippelboka mig denna lördag. Helt hysteriskt. Men nu blir det som så att jag sticker till församlingshemmet och grillar lite med Sarah och gänget innan jag åker till Poki och där kan jag förhoppningsvis kika lite på ESC. Haha. Jag är en nörd. Sen är det bokat med Lina på fredag. Ska äntligen få träffa henne och ha vår vin-kväll. Jag längtar mig sjuk! Var så länge sedan. Så har massor att se fram emot den här veckan! Nu ska jag städa lite, tvätta och titta på tv. Blir väl sängen efter det. Läsa och sova, I guess. Fuck it.


Förresten! Jag är så seg! Upptäckte för en liten stund sen att Shallow Sense finns på spotify. Fick mig att skutta lite av glädje. Ska bli kul att få tag på deras album senare. Bra jobbat, Micke (och öh..resten)!
Shallow Sense – Promo 09

Blöööööööööö

BLOGGEN CPAR! :/

Show me when it rains, the place you go to hide

Morrn morrn! Det är måndag morgon. Idag åker mormor hem. Sad. Jag vaknade för en liten stund sen av att jag låg i min saccosäck så har lite ont i ryggen. Ska alldeles strax ta och spendera några timmar i min egen säng, sova lite extra. Ska bara säga hej då till mormor först. Har varit en bra helg. Spenderade söndagen i min säng, haha, med små besök av mormor lite då och då. Mår bättre fast är fortfarande snuvig så förutom städningen av huset idag ska jag inte hitta på någonting speciellt. Men måste träffa Alexander innan han åker tillbaka till Tjörn. Får se om han har tid imorgon isf. På onsdag ska jag leka med Nargis. Oroliga Nargis. Förhoppningsvis överlever vi den dagen också. Valborg snart. vad som ska hittas på, det vet jag inte. Men blir väl något knasigt som alla gånger.

Känner mig tom, kall och likgiltig. Jag tycker inte om att känna så. Ska sova några timmar nu och hoppas på att det äntligen släpper. Skriver kanske mer senare. Ni får ha det så bra kära vänner!
Och just det, nu finns hyllningen till Bullpungspappa uppe! I inlägget från 20 april. Blev rätt nöjd, haha.

Ge mig styrka

Åh kära vänner. Jag är så trött. Just nu sitter jag framför brors dator och stirrar på skärmen. Känner mig allmänt sinnesslö och dreglar. Dagen har varit tröttsam än så länge. Städat brors rum, köket, tvättat och ska snart sätta igång med lilla toaletten. Sen mitt rum så gott det går. Senaste dagarna har bara handlat om att städa, städa, städa. Bror är sjuk vilket betyder att han och mamma springer runt och försöker driva mig till vansinne stundtals. När mamma kom ner till källaren i söndags natt och berättade att Hampus hade spytt hejvilt kastade jag bak huvudet och utbrast förtvivlat "Seröst, jag orkar inte ha er hemma!" varpå hon bara skrattade rått och gick vidare. Ondskefulla fruntimmer. Men det har varit helt okej dagar. Städat och varit duktig, ingen dålig stämning alls nästan. Men jag märker att jag har sovit och ätit alldeles för lite för att orka hålla humöret uppe hela tiden. Nåväl, på torsdag kommer mormor hit. Min älskade mormor! För bror fyller hela 8 år på lördag. Massa grattis till honom. Någon som fyller år idag däremot är min alldeles egna Bullpungsmästare. Grattis till honom! Ska fixa ihop ett litet inlägg tillägnat honom senare idag. Antagligen bara han och jag som kommer att skratta åt det men det bryr vi oss inte om annars så varför nu? Haha. Nu ska jag svara på ett mail från min söta vän i australien innan jag beger mig mot lilla toaletten med trasan i högsta hugg.

Puss!
--- 25 april
Här kommer hyllningen till Fiisen lite i efterskott.


Jag kan inte skilja på om jag vill bli av med dig

Första april idag. Eftersom jag börjat läsa Harry Potter som en tok igen (för vad blir det.. ehm.. 20;e gången) så grattar jag Bröderna Weasley på födelsedagen. Är jag inte gullig så säg! Klockan är halv sju på morgonen. Har inte dygnat dock. Sov efter att jag kom hem från kvällen med Suz och Nargis på stan. Det var en bra dag igår. Städade lite hemma, satt vid datorn och tog det lugnt. Sen traskade jag ner på stan och mötte Suz som skulle köpa skor. Jag köpte naturgodis, haha. Aja. Vi träffade på Nargis och Jossä på stugan. Satt där och snackade skit. Det var mys. Nargis och jag stack till pizzerian och beställde vår pizza. Personalen har börjat komma ihåg vår beställning, det är lite gulligt tycker jag. Tog bussen hem och upptäckte att Melissa Horn var på P3 live. Så jag stannade upp, satte mig på en sten i regnet och funderade. Funderade på dig. På allt runt omkring men mest på dig. Men jag kom inte fram till något. Det var bara en cirkel av virriga tankar och längtan efter en lösning. Längtan efter en upplösning. Fast såklart mest längtan efter att få höra din röst. När P3 live var slut och jag fortfarande inte funderat ut något så traskade jag hem, läste Harry Potter och somnade. Har suttit större delen av natten och diskuterat olika världsliga saker med Crystal. Alltid lika trevligt må jag säga. Familjen sticker snart iväg, då ska jag nog sjunga. Känner att jag behöver det just nu. Sen ska jag ringa ett samtal jag är lite nervös över. Åh jag är så löjlig ibland. Haha. Efter DET blir det antagligen att sticka till Nargis och spendera mestadels av helgen hos henne. Äta påskmiddag med hennes familj och lite andra roliga saker. Poesiafton! Ska bli sjukt trevligt. Trivs verkligen i hennes sällskap.


Snart dags för sång. Kanske lite mat innan. Får se.


Jag vet vad som måste göras
Ändå sitter jag kvar här
I ett sista kapitel som jag har förälskat mig i

Jag försöker strida mot känslan
Men den är rädd och spelar ett spel nu
Jag får för mig att jag kan vara kvar
men vet inte hur

Men jag vet att jag döljer en sanning
Att väntan inte leder någonstans
Jag vet att jag måste ta steget
ur vår sista dans



Slippery

Måndag idag. Vet inte riktigt hur det känns än. Men kan bli en bra dag. Fortfarande sjuk vilket inte är en bra start. Har haft en väldigt trevlig och givande natt, som vanligt, med Crystal på msn och ska snart sova en stund innan jag börjar ta tag i tvätten. Ska bara vänta på att hantverkarna dyker upp. Återkommer kanske senare!

Aprés Moi

Vad är det med mig som gör att jag inte kan förstå hur det hela funkar? Varför lär jag mig inte läxan och undviker att gå in i samma fälla gång på gång? Jag vet inte. Istället låter jag mig förblindas av lögner eller ännu värre, förhoppningar. Och det smärtar mig att jag låter mig själv känna så här. Jag blir arg på mig själv för att jag alltid lägger skulden på mig och låter det tynga ner mig. Jag låter mig själv veta om att jag inte är bra nog. Men hur kan man göra annat egentligen? Känslan av att inte räcka till kväver mig. Jag vill bara vara rätt. Eller åtminstone lite rätt. Och där är ett ytterligare bevis på att jag nöjer mig med för lite. Helvete. Hur mycket smällar kan man ta? När allt man har är en uppbyggd illusion om att man är rätt, men som plötsligt slås sönder av människan som byggt upp den... Vad händer då? Jag trodde många, liksom jag, sökte efter kärlek som är utan baktankar, slughet och beräknanden. Jag kan inte älska mer villkorslöst än vad jag redan gör. Kan inte underkasta mig mer. Men jag älskar inte modigt. Jag är för rädd för ordet "nej" för att våga, många gånger. Jag önskar att jag hade mer mod. Men hur kan man inte krypa ihop i sitt skal när alla tecken tyder på att det är där man hör hemma? Och när jag väl vågar, ta ett trevande steg, får omvärlden mig att backa tusen steg bakåt. Jag försöker förstå men när du inte vill så står jag där, utan svar och utan viljan att kämpa emot det som gör ont. Så jag låter mig själv falla sönder för att jag faktiskt tror att jag förtjänar det. Det värsta är att jag inte vet om det är ren inbillning eller inte.
Det enda jag vet är att jag öppnar mig fullständigt, släpper in någon, ger bort mig själv och sen får inse det hemska faktum att jag är inte är bra nog. Och det gör så helvetiskt ont, varenda gång



Sen en tid tillbaka har jag varit trött
Försökt att vara allt på samma gång
Så mycket man kan göra och borde och vill
Mitt i allt så ska man räcka till

Sen en tid tillbaka har jag varit tom
Och försökt att hitta spår som leder rätt
Ja det finns så mycket måsten att vara bra på det man kan
Och mitt i allt så ska man vara sann



Hit me hard

Jag vet inte. Röka lite mer, gråta en skvätt och gå vidare? Antagligen.
Fan fan fan. FAN! Inte ens ilska hjälper. Allt bara svider och gör ont.

Jag är bara en dåre bland miljoner dårar

Idag är det måndag. Tror även att det är min fars födelsedag idag. Jag är sjukt hungrig. Ätit en hamburgare, några mackor och bullar sen jag kom hem från Göteborg. Jävla pissdiktatur man lever i. Ska börja laga mat så fort la familia sticker till jobb och skola. Och om m ca en vecka börjar mitt nya liv. That's right. Nu ska Mikaela Puska Wallström börja på en ny kula av sitt liv. Några år för sent, det vill medges, men bättre sent än aldrig. Jag älskar min mormor. Fan vad hon ställer upp för mig hela tiden. Jag förtjänar det inte ett dugg. Men det ska bli skönt. Att äntligen hitta rätt och vara rätt. Det är så lätt att börja tro att man är fel när andra konstant upperepar att man är det. Kanske beror det på att man är på fel plats. Men vilken plats vore mer fel att vara fel på än det egna hemmet? Jag kan inte komma på någon. Fuck it. Nu tänker jag ordna upp allt, skaffa en mening med mitt liv och finna glädjen. Finna mig själv framför allt. Någonstans på vägen har jag lyckats tappa bort mig själv. Det var ganska länge sedan iofs men har inte funnit kraften att hitta tillbaka förrän nu. Nu är det dags.

Kvällen igår blev rätt trivsam. Familia kom hem och det var lugnt. Satt hela kvällen och tittade på True Blood. Fy vad bra säsong 2 är. Godric är så het att jag får krupp. Sen somnade jag i soffan. Syster kom hem från Trollhättan. Hon hade haft det bra och halsbandet hon fått av pojkvännen var fint. Glad för hennes skull. Resten av natten blev det True Blood och nu sitter jag och tittar igenom Candy Candy på Youtube. Helt otroligt vad den serien och vad den flickan kan få mig att bli glad. Vi är precis likadana hon och jag. Eller ja, hon är väl lite mer handlingskraftig kanske men på det stora hela är vi rätt lika. Candy Candy, min lilla barndomshjälte.

Åh vad hungrig jag är! Idag blir det att laga mat (om ca 1 timme) och sen ringa massa samtal, städa, tvätta, fortsätta packa i mitt rum och sen kanske ta en promenad eller fika på stan. Vi får se!





Will they open their eyes and realize we're one?

Kom på att det är Alla hjärtans dag idag. Vilka minnen det är som dyker upp. Jag vet att det är ett amerikanskt hitte på för att tjäna pengar. Men är en dag tillägnad kärleken verkligen så farligt? Jag har alltid tyckt att det är en fin dag. Alla dagar borde vara som Alla hjärtans dag. Nu saknar jag att gå i skolan. Minns när jag köpte chokladhjärtan och delade ut till alla i skolan på just den här dagen. Man tyckte nog att jag var lite knasig men jag ville sprida lite glädje och kärlek. Det finns väl ingenting fel med det? Jag är ju ändå Mikaela - Kärlekssoldaten. Hur illa det än går, hur sårad jag än blir finns alltid den där vetskapen om att kärleken är det vackraste och finaste vi har. Det är inte kärleken som gör ont. Det är människor som gör ont. Människor som skaffar sig en snedvriden bild av kärlek och bestämt måste ösa ur sig all galla över andra är det värsta jag vet. Det är OSS det är fel på. Ingenting annat. Så, nu är det slut på föreläsningen kära vänner. Ville bara slå ett slag för kärleken. Det verkar behövas.

"Det är synd om människorna"
(Omg nu citerar hon Strindberg också. Ack så illa!)

Nu blir det Alter Bridge = Mickis blir ett sentimentalt monster.

The Vampire Diaries



The Vampire Diaries. Jag kan inte hjälpa det men jag älskar skiten! Twilight kan ju slänga sig i väggen riktigt brutalt. Tjejen i den här serien är iofs inte lika bedårande som Bella men hon duger. Men Stefan, mhm, där har vi en riktig goding. Nu har jag sett sju avsnitt på raken och fan vad jag har fastnat. Beroende. Äntligen slipper vi hela glittra-som-en-fjolla-grejen och får riktiga vampyrer som är coola och brinner. Hell yeah! Nu tror jag att jag ska titta på alla avsnitt igen. Stefan är för jäkla intagande. Höhö. Snart smutta på lite alkohol tror jag och sen titta på House. Men först äta. Så jävla hungrig. Blir väl mackor som vanligt. Fuck it.

Skype är det nya svarta

Idag är det tisdag. Dag nummer 5 på det nya året.

Förra veckan var relativt händelserik och trivsam. Fikade med flickorna på stugan. Söt-Jimmy och Snygg-Victor joinade oss. Äntligen har man träffat mannen, myten, legenden! Det var en trevlig fika må jag säga. Åkte hem till Susanne för att ta igen senaste tiden. Som vanligt var det hur underbart som helst. Mitt andra hem. Det enda stället där jag verkligen känner mig trygg och älskad konstant. Nyårsafton har hänt också! Det var väldigt trevligt med bästa vännerna och andra fina människor. Lite otippade händelser skedde dock som man kan skratta åt nu i efterhand. Man kunde skratta åt det då också iofs. Haha. Vaknade upp morgonen efter med huvudvärk och lade en präktig köttfärsspya på köksgolvet. En ny upplevelse! Spenderade några fina bakisdagar innan familjen kom hem på söndagen och det blev liv i luckan. Hatar min familj? Jajo.

Idag blir det förhoppningsvis att träffa Alexander för en trivsam fika <3 Min älskling åker ju hem till Tjörn snart. Me sad. Vi har inte träffats så mycket alls sedan han kom hem vilket är jävligt dåligt av oss. Min mor har förstört de flesta tillfällena. Massa snöbollar på henne. Känner mig ganska trött just nu men har cigg och bussbiljetter så är ganska nöjd ändå. Ska snart sätta igång och sjunga lite. Behöver avreagera mig lite.


Kommer ett djupare och mer värt inlägg inom kort. Men fram tills dess; HAAAAAAAHA. Fan vad ful hon är.

Den här platsen är någon annans och jag måste hitta ut







GOOD ENOUGH TO WASTE SOME TIME






Duet

Goddagens!
Juldagen idag. Det känns som att mina senaste blogginlägg har hjälpt mig ventilera allting i förväg. Det var inte jobbigt att vakna upp till den här dagen. Kan iofs ha haft att göra med att jag fortfarande var berusad imorse. Min mors kommentar när hon fick syn på mig var "Vafan Mickis, du är ju fortfarande full!".. Höhö. Hon måste vara stolt. Julafton blev helt okej ändå. Var iofs sjuk men snackade med roliga människor lite överallt som muntrade upp mig. Det blev skype i sex timmar med Fiiisen, medans vi drack öl. Det blev lite blurrigt (BLURRR!) efter ett tag där. Däckade runt fem tror jag och vaknade upp och ner i soffan. Som vanligt. Måste lära mig att hantera soffor när jag är full. Har sjukt ont i ryggen. Men jag är glad! Hör och häpna. Jag är glad som en lärka. Enda molnet på min himmel är väl att jag bara har en cigg kvar. Annars känns allt ovanligt lättsamt idag. Tycker jag har förtjänat den här stilla friden i mitt inre. Om den så försvinner om en timme eller imorgon så är jag tacksam. Julveckan var ett riktigt helvete. Minst en motgång per dag. Vissa sved mer än andra. Men idag är det min dag. Så.. FUCK YOU!

För övrigt är Drowning Pool så helvetes bra. Dagens låt är lätt Duet.

You're just blood in my hands
You mean nothin' man
You're just blood in my hands
You mean nothin' man, man, man
You're just the blood, blood

I can see the moon and I can see the stars
I even see the world except for where you are
Set fire my page, you close the book
Set fire my page, with your sideways look

Cause I hate you, but I need you
I need you to let me go

Humorkärlek!


Kan inte sluta titta på den här jävla lilla filmen. Haha. Fan ta dig Sarah!
Sjukt humoristiskt. Sjukt heta pojkar. Sjukt jävla bra, haha. Finns andra som
som gjorde att jag och Sarah höll på att dö av skratt, men det länkar vi någon annan dag
:)


Julafton 2009

God jul på er kära läsare! Idag är det julafton. Och sicken julafton det har varit såhär långt. Haha. Som folk brukar säga "Sånt där händer bara dig, Mickis!". Nåväl, Matte ringde igår kväll och fnittrade som en tok. Jag stack dit och lekte med honom och Marcus. Micket trevligt som vanligt. Det dracks öl och glögg. Folk kom och folk gick. Det är lite sjukt hur bra vi tre kommer överens egentligen. Förutom när Marcus mumlar någonting elakt och jag nyper honom i underarmen så att han skriker som en flicka! Moahaha. Vaknade upp hos Matte med en irriterande påtaglig baksmälla och traskade till bussen. Missade den så jag satte mig på centralen. Då sker detta märkliga som tydligen bara händer mig. Jag sitter där och är allmänt misär när det går förbi sex stycken.. ja, vad ska jag säga, utseendemässiga gudar kanske? Jag försökte förklara för syrran hur snygga allihopa var och det gick la sådär. Det går inte att beskriva. Dreglet forsade hur som helst. Linda ringer och muntrar upp mig efter en stund. Men under samtalet skrattar jag lite hjärtligt åt något hon säger och poff!.. alla snyggingar tystnar och tittar på mig. Nervositeten jag kände under dessa två sekunder kan jag inte minnas att jag har upplevt förut. Haha. Slutar iaf med att jag sitter i klungan av modeller (Japp! Modeller från Moskva) och var i sjunde himlen. Samtidigt som jag sveper vodka. Vinglade till bussen och mumlade fraser på ryska som jag lärt mig. Sjunger för busschauffören (Han som bad om det eftersom hans radio var trasig, haha) och nu har han lovat att jag ska få åka gratis varje gång jag hoppar på en buss som han kör. Skillat overkill! :D

Kommer hem till en julklapp från mor. En guldfärgad plattång med små diamanter på. Kände hur min manlighet krympte till icke-existens på två röda. Men snällt av mami. Svårt att vara arg på henne när hon fjäskar sådär.

Dagen har varit lugn. Försökte skajpa med herr bullpung men internet strulade så det blev ett kort samtal. Sen har jag ätit.. eh.. druckit.. eh.. upptäckt att jag har feber och ligger som en stackars sate i soffan.

God Jul igen!

Tidigare inlägg