Give me tonight and I'll show you
Vare sig det är juice eller mjölk så är det alltid godare att dricka direkt ur paketet. Det stör mig en aning.
Shed my skin
Det gör för ont. Hela tiden. Nu har jag klagat på att ingenting känns, under en lång period. Eller klagat är fel ord. Mest varit förundrad över hur det kunnat bli så. Men senaste dagarna har saker börjat kännas. Först var det en chock. Men mest blev jag rädd, för jag tror inte jag klarar av att känna just nu. Det är så skönt att bara kura ihop sig i sin likgiltighet. Jag tror du är anledningen till att jag fick tillbaka mina sinnen. Det började smått men sprakade verkligen till förra veckan. Jag hatar att det är du. Jag hatar att det är jag. Jag hatar hela situationen. Kan det inte bara sluta göra ont hela tiden? Jag förtjänar bättre än det här! Jag förtjänar någonting bra, trofast, vackert, skimrande och underbart. Det låter må hända lite hädiskt men det står jag för.
Helgen var bra tills jag blev sjuk. Men fredag blev det bus med Andréa, sen fest hos Hille&Jenny. Så sjukt länge sen man träffade dessa underbara människor! Lördag och halva söndagen tillbringades på soffan med film och medömkan. Men frukta icke! Jag tog mig själv i kragen till slut och åkte ner på stan igår eftermiddag. Träffade Karin. Mycket trevligt! Satt sedan med henne, Nargis och Annso. Mycket mys. Blir liknande idag skulle jag tro. Kanske även svänger förbi Dennis någon gång ikväll. Annars njuter jag just nu av att Spotify ÄNTLIGEN har lagt in Alter Bridges första album One day remains. Very satisfying indeed. Kommer lyssna sönder, igen. Så jävla bra. När vi ändå är igång kan jag meddela att jag fortfarande saknar min älskling Alexander. Kom hem snart! Det är så jävla tomt utan honom. Jojo. Och blev nu sjukt nostalgisk igen. Saknar Emma också.
Bara för att jag verkligen älskade den här dagen;
1. Flugpose!
2. Asså gud. Jag älskar bilden så mycket att jag nästan går sönder! Haha.
3. Alexander-babe.
Vill bli sådär snygg igen!
Du säger; har du tändstickor?
Ändå ekar Timos röst i mitt huvud högre än allt annat brus;
"Don't let our last kiss be our last"
Låt kärleken slå rot
För att berätta lite om helgen; I fredags blev det fest. Ganska vilt gick det till. Det jag minns i alla fall. Nåväl, lördag var det dags att fira mamma och delvis mig. Det var ingen bra dag. Utskällning deluxe. För att jag finns i princip. Fuck it. Jag fick fina blommar och lite pengar som verkligen behövdes. Och så fick jag Ted Gärdestads samlade album. Jag är så sjukt glad. Och nu är det dags för en riktigt stor Ted-period. Jag älskar älskar älskar älskar Ted. Det vet praktiskt taget alla som känner mig. Men jag älskar honom verkligen. Nu har jag alla album (på CD) och alla böcker. Nu är det dags att samla på LP-skivorna antar jag. Skulle möjligtvis få första LP;n Undringar av Linas mamma. Sen är det bara att fortsätta. Åh, Ted. Finns det något som kan hjälpa mig i alla stunder, hur svåra eller underbara dessa stunder än må vara, så är det han. Så samlingsboxen är med mig överallt tillsammans med cd-spelaren. Älskar't! Men för att fortsätta berätta om helgen så åkte jag in till stan med halv två-bussen för att möta Annso och Nargis. Åkte sen hem till Nargis och sov där. Söndagen blev lugn med kaffe på Stugan och sen lite kvalitetstid med Johnny-boy. Idag har jag ätit McDonkenfrukost och tagit det lugnt. Ska nu tvätta och duscha för att sen åka ner till stan igen. Stugan är min destination som vanligt. Kanske ta en fika med Lina. Annars har vi alltid lilla Tova.
När du ligger vaken
och längtar efter kraft
och den trygga famn
som du aldrig haft
Som ett hav som rullar
in mot naken strand
vill jag svalka av din
heta hand
Älskar dig, älskar dig alltid
Halo
Måndag morgon. Vettefan. Ska man sticka iväg och köpa cigg nu eller vänta tills det blir dags för Stugan? Jag vet inte. Ska iofs klippa gräsfuckingmattan idag och kan behöva lite motivation. Jag tror faktiskt att jag går efter att jag har gjort frukost. Låter vettigt.
Happy!
Födelsedagen blev bra till slut! Mina vänner lyste upp min dag. Började med att jag kom ner på stan och träffade sötaste Annso som sjöng så fint för mig! Folk kom förbi och grattade. Det gjorde mig glader. Andrea gav mig min första riktiga 20-årspresent! Tack solstråle! Sen fick jag present från Johanna & Robin också. Tack! Det blev Stugan i många timmar innan vi släpade benen till Värreporre. Och där blev det drag, jojomensan! Det var Hutta, Poki, Ez, Onkel, Emelie, Camilla, Johanna, Robin, Andrea, Viktor, Cindy, Hanna, Anna, Bea, Olof och Riyad som stod upp och sjöng så fint. Bea & olof hade med sig tårta som det var sagt. Tack alla fina! Väl på Värreporre blev det en öl från Bea, en från Riyad, en från Cindy och en shot från Ez. Det blev lite blurrigt ändå. Haha. En John kom förbi för att säga Grattis också. Det tyckte vi om! Folk drack, åt tårta och snackade. Allt var väldigt mysigt och det kom någon glädjetår under kvällen. Ni räddade min födelsedag. Allihopa!
But I know how I feel about you now
Glöm förra inlägget. Jag behöver alkohol. Men först cigaretter & kaffe.
You know I need you like the poet needs the pain
Jag fyller 20 idag. Jag är inte glad. Jag är inte på humör alls. Mest av allt vill jag krypa ihop och gråta. Sorgligt nog. Jag är arg, ledsen, frustrerad och besviken. Det har inte varit någon bra vecka hittills. Jag befinner mig i mitt melankoliska stadie mer eller mindre konstant. Och trippar farligt nära gränsen lite då och då. Som tur är har jag vänner som får mig i balans allt som oftast. Tack för det. Idag är det min stora dag. Jag känner inte för det alls. Men andas ut mina vänner. Jag tänker sova några timmar denna natt och när jag vaknar ska jag gå med lätta steg. Ingenting ska få förstöra min dag. För den SKA bli min. Jag tänker lägga undan all skit, alla bekymmer, all oro och ångest. Åt helvete med det! Idag ska jag vara genuint glad. Jag ska vara lycklig. Känna att jag förtjänar det. Och jag hoppas hoppas hoppas att det kommer folk till Duo House idag. Om så bara för att ta en öl eller två. Om så bara för att gratta och ge mig en kram. Om så bara för att säga hej. Det skulle betyda så jävla mycket. Det skulle göra min födelsedag till min födelsedag. Och inte till ännu en missfärgad onsdag.
Vänner, jag älskar er alla. Och jag ber om ursäkt för den dystra tonen.
När frustrationen inte finner sin gräns
Jag hatar min mamma. Jag skämtar inte. Jag hatar henne verkligen. Hat hat hat.
One day
Jag är trött trött trött trött. På allt. Ingenting känns längre. Eller vänta, nu ljög jag. För ER(!) Det är hemskt. Tur att jag erkände det direkt då. Vissa glimtar senaste tiden har känts faktiskt. Men det har varit extrema fall. Vissa väldigt extrema.. Men ja. Det är en annan historia. En spin-off kan man väl påstå utan att få dåligt samvete. Upptäckte igår när jag fikade med Viking hur fucking jävla bitter jag är. Inget fel med det. Jag älskar att vara bitter men det här satt lite djupare. Mer än vad jag trodde. Och det skrämde mig en aning. Inte överdrivet mycket men en aning. En liten gnutta. Men ingen fara. Ingenting som inte lite öl, kaffe, cigaretter eller fint sällskap kan fixa. Klockan börjar närma sig Stugan-time. Dags att fly från verkligheten igen. I'm lovin' it!
Nostalgin övermannade mig!
Brutality
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/ronniesandahl/article5683852.abRonnie Sandahl är en jävel på att få mig att känna saker.
För när inte ens cigaretter smakar längre, vad finns kvar då?
Lite uppdateringar
Nytt namn, ny bild och nya länkar till vänners bloggar.
Stora förändringar minsann!
