Maybe tomorrow
Hej kära vänner!
Var en stund sen sist. Nu sitter jag i vårt vardagsrum och tar det lugnt. Mannen ligger i sängen och får lyssna på South Park. Det är snart fredag. Fredag och min födelsedag. Känns konstigt att fylla år nu för tiden. Som att det inte betyder någonting längre, vilket det faktiskt inte gör. Eller ja, kanske för mamma. Är lite nere och mörk i tankarna denna afton. Det har jag varit en tid nu i och för sig. Hösten är på väg. Denna hemska, hemska tid då allt hopp verkar sugas ut ur en och man står ensam, tom och rädd. Men ensam står jag verkligen inte. Dock är livet smått kaotiskt just nu. Jobbet jag hade en tid fick jag inte behålla vilket jag sörjer lite då det var väldigt sköna människor där. Samt att jag verkligen behövde det. Nu söker jag febrilt efter ett nytt för att få ekonomin att gå ihop. Det är lätt att känna sig värdelös när man vet att det är en själv som måste försörja sin "familj", när man inte får behålla ett bra jobb. Jag har dessutom blivit paranoid å det grövsta och kan tappa humöret för ingenting. Det får mig att må illa. Det är inte den jag är. Allt har varit en enda röra senaste tiden med jobb och så att jag nästan tappat greppet och jag har inte tid att andas ut. Det skulle verkligen behövas. Fy, vad mörkt det här inlägget blev. Jag ber om ursäkt! Det är ingen större fara, kära vänner. Allting kommer att ordna sig. Mitt liv innehåller så mycket underbart och det försöker jag ta vara på så gott det går!
Var en stund sen sist. Nu sitter jag i vårt vardagsrum och tar det lugnt. Mannen ligger i sängen och får lyssna på South Park. Det är snart fredag. Fredag och min födelsedag. Känns konstigt att fylla år nu för tiden. Som att det inte betyder någonting längre, vilket det faktiskt inte gör. Eller ja, kanske för mamma. Är lite nere och mörk i tankarna denna afton. Det har jag varit en tid nu i och för sig. Hösten är på väg. Denna hemska, hemska tid då allt hopp verkar sugas ut ur en och man står ensam, tom och rädd. Men ensam står jag verkligen inte. Dock är livet smått kaotiskt just nu. Jobbet jag hade en tid fick jag inte behålla vilket jag sörjer lite då det var väldigt sköna människor där. Samt att jag verkligen behövde det. Nu söker jag febrilt efter ett nytt för att få ekonomin att gå ihop. Det är lätt att känna sig värdelös när man vet att det är en själv som måste försörja sin "familj", när man inte får behålla ett bra jobb. Jag har dessutom blivit paranoid å det grövsta och kan tappa humöret för ingenting. Det får mig att må illa. Det är inte den jag är. Allt har varit en enda röra senaste tiden med jobb och så att jag nästan tappat greppet och jag har inte tid att andas ut. Det skulle verkligen behövas. Fy, vad mörkt det här inlägget blev. Jag ber om ursäkt! Det är ingen större fara, kära vänner. Allting kommer att ordna sig. Mitt liv innehåller så mycket underbart och det försöker jag ta vara på så gott det går!
Nu är det 10 minuter kvar till tolvslaget. Till min födelsedag. Jag ska försöka njuta av imorgon och försöka slappna av. Min älskade sambo har planerat något (säger han, haha) så ser fram emot lite extra uppskattning!
Hoppas ni får en fin helg. PUSS
Hoppas ni får en fin helg. PUSS
Work Work
Sitter på jobbet och kämpar vidare. Hann inte äta frukost då jag vaknade 25 minuter innan bussen gick. Min matlåda inför lunchen består av spaghetti, köttbullar och fiskpinnar. Jag älskar min sambo av hela mitt hjärta men ordna matlådor är inte hans starka sida. Nu är det dags för andra passet och jag ska kämpa vidare.
Ville bara uppdatera er eftersom jag varit lite dålig på att skriva. Har varit så uppstressad!
Puss!
Ville bara uppdatera er eftersom jag varit lite dålig på att skriva. Har varit så uppstressad!
Puss!
I brist på annat...
...ville jag meddela att det senare idag dyker upp ett boktips.
Där anar jag din hand
Goddagens!
Idag är det söndag och jag har legat i min säng större delen av dagen. Gårdagen, lördag, blev en trevlig dag till slut. Ändrade mina planer igen efter mycket om och med. Då herr Onkel Daniel krånglade till allt, hrm. Men åkte ner på stan och väntade på bussen till Bäckby då Daniel dyker upp. Vi hoppar på bussen och ja, det var en märklig resa. Självklart hamnar vi mitt i ett IQ-befriat land där ungdomar försöker vara roliga med några alkoholister. Jag satt mest och tittade ut genom fönstret och försökte att inte vilja slå mig själv med paraplyt. Anlände till Poki och överlämnade varsin påse bullar till värdinnan och lilla Maria som firades. Var en massa folk där som man kände så det pratades lite med alla men för det mesta höll jag mig till Daniel, vi var coola och nyktra. Några timmar senare flydde vi fältet, då han skulle till jobbet och jag skulle hem till Irsta. Satte mig dock på Västerport och tog en öl i väntan på bussen. När jag kom till församlingshemmet fick jag korv med bröd och sen spelades det kubb. Haha. Gick väl sådär men vi vann tror jag. Rabarberpaj, ESC, Majas spritesjuka och en Sarah som hojtade "Grekland!" gjorde kvällen till en spännande skrattfest. Sarah skjutsade sedan hem mig för att hon är världens finaste brud som snart kommer tillbaka till Västerås i sommar. Vi ska ha roligt!
Idag är det söndag och jag har legat i min säng större delen av dagen. Gårdagen, lördag, blev en trevlig dag till slut. Ändrade mina planer igen efter mycket om och med. Då herr Onkel Daniel krånglade till allt, hrm. Men åkte ner på stan och väntade på bussen till Bäckby då Daniel dyker upp. Vi hoppar på bussen och ja, det var en märklig resa. Självklart hamnar vi mitt i ett IQ-befriat land där ungdomar försöker vara roliga med några alkoholister. Jag satt mest och tittade ut genom fönstret och försökte att inte vilja slå mig själv med paraplyt. Anlände till Poki och överlämnade varsin påse bullar till värdinnan och lilla Maria som firades. Var en massa folk där som man kände så det pratades lite med alla men för det mesta höll jag mig till Daniel, vi var coola och nyktra. Några timmar senare flydde vi fältet, då han skulle till jobbet och jag skulle hem till Irsta. Satte mig dock på Västerport och tog en öl i väntan på bussen. När jag kom till församlingshemmet fick jag korv med bröd och sen spelades det kubb. Haha. Gick väl sådär men vi vann tror jag. Rabarberpaj, ESC, Majas spritesjuka och en Sarah som hojtade "Grekland!" gjorde kvällen till en spännande skrattfest. Sarah skjutsade sedan hem mig för att hon är världens finaste brud som snart kommer tillbaka till Västerås i sommar. Vi ska ha roligt!
Helgen har varit bra även om den inte blev som den skulle. Puss!
Hittade det här lilla albumet och blev kär i några av låtarna.
Jag är inte så mycket för Dylan.. alls. Men det här funkar!
Jag är inte så mycket för Dylan.. alls. Men det här funkar!
Hur är det möjligt?
Fy sjutton. Skönt att regnet kom. Har städat som en tok hela dagen och dessutom sopat hela gången och garageuppfarten. Svettigt värre. Känner mig jättepepp på att sticka ut i skogen och springa senare ikväll så ska nog ta och göra det. Jag är så upp i varv att jag inte ens orkar vara trött. Det är rätt illa. Gårdagen var bra. Cigaretter och cola. Sov hela kvällen och tog över datorn på natten. Det blev givande msnsamtal med fröken Crystal. Alltid lika trevligt och roligt framför allt. Lite skype med Herr Fiis också. Ska snart ta tag i mitt rum litegrann fast jag förtjänar en paus på sisådär en timme. Eller två höhö.
Men när jag satt vid datorn framåt småtimmarna så hade jag inget bättre för mig än att kolla in diverse kändisbloggar. Första gången jag var inne på Kissies blogg t ex. Och jag förstår verkligen inte. Jag förstår inte hur någon annan kan förstå heller. Dessa människor som knappt kan stava, knappt förstår meningen med skiljetecken eller paranteser har alltså fans. Som skriver brev. Som kramar om personerna på stan. Som gör att dessa halvt retarderade människor tjänar pengar på att skriva om sitt festande med olika b-kändisar, deras skönhetsoperationer och patetiska försök till politiska åsikter. Det är skrattretande men ändå så verkligt. Hur i helvete kan det vara så? Jag blir genuint upprörd. Inte ett dugg svartsjuk. Jag har redan panik över hur många unika besökare jag har på min blogg varje dag. Har nog varit lite oförsiktig med vart jag länkat min älskade blogg som snart fyller hela 4 år. Om en månad för att vara exakt. Bloggen är min lilla bebis. En plats där jag kan få ut all ilska, glädje, sorg och diverse breakdowns. Där jag kan ventilera mig. Visserligen skriver jag mest om hur mina dagar ser ut och det kan inte vara allt för intressant men det struntar jag i. Jag skriver åtminstone korrekt och misshandlar inte det svenska skrivspråket brutalt.
Någon som verkligen borde uppmärksammas när det kommer till att skriva blogg är ändå min älskade vän Emma. Herre gud, hon skriver så fantastiskt att jag bara gapar av ren beundran många gånger. Hennes språk är underbart och flytande. Hon har en sinnesnärvaro och en humor som är så slående att det får alla dessa äckel (Yes! You heard me!) att framstå som döende daggmaskar i en lerig vattenpöl. Kolla in hennes blogg i listan nere till höger. Kolla även in mina andra vänners bloggar i samma lista. Bra folk, bra bloggar. Sen tittade jag även in Emmas lilla idol Hanna Fridén lite extra och kom fram till att det också är en bloggerska som förtjänar att uppmärksammas.
Jag blir rädd när jag ser vart världen är på väg. Jag blir rädd när jag ser bilder på Kissie där hon ser ut som en Barbie gone car crash. Men mest av allt tycker jag synd om henne. Men nästan alla dessa "kändisbloggare/bloggerskor" skrämmer mig lite. För vad är det egentligen som är så intressant med deras inlägg? Vad är det som är så givande? Jag får inte ut någonting av deras meningslösa pladder. Eller jo, en bild av hur jag INTE vill vara/bli. Det är nog ganska givande när jag tänker efter. Okej, ett poäng till er. Men jag leder ändå med minst 10 poäng. Sådeså!
Någon som verkligen borde uppmärksammas när det kommer till att skriva blogg är ändå min älskade vän Emma. Herre gud, hon skriver så fantastiskt att jag bara gapar av ren beundran många gånger. Hennes språk är underbart och flytande. Hon har en sinnesnärvaro och en humor som är så slående att det får alla dessa äckel (Yes! You heard me!) att framstå som döende daggmaskar i en lerig vattenpöl. Kolla in hennes blogg i listan nere till höger. Kolla även in mina andra vänners bloggar i samma lista. Bra folk, bra bloggar. Sen tittade jag även in Emmas lilla idol Hanna Fridén lite extra och kom fram till att det också är en bloggerska som förtjänar att uppmärksammas.
Jag blir rädd när jag ser vart världen är på väg. Jag blir rädd när jag ser bilder på Kissie där hon ser ut som en Barbie gone car crash. Men mest av allt tycker jag synd om henne. Men nästan alla dessa "kändisbloggare/bloggerskor" skrämmer mig lite. För vad är det egentligen som är så intressant med deras inlägg? Vad är det som är så givande? Jag får inte ut någonting av deras meningslösa pladder. Eller jo, en bild av hur jag INTE vill vara/bli. Det är nog ganska givande när jag tänker efter. Okej, ett poäng till er. Men jag leder ändå med minst 10 poäng. Sådeså!
Bulletproof
Det är fredag och jag vill redan gå och lägga mig. Fy vad trött jag är. Gårdagen spenderades hemma med att städa och stå i. Visning på måndag och tisdag. Sen sov jag under kvällen och satt vid datorn större delen av natten. Jag har inga cigg. Inget snus. Kort och gott håller jag på att mista förståndet. Ingenting ovanligt iofs men inte så himla trevligt. Ikväll händer det absolut ingenting. Syster har något specialarbete med skolan och kommer inte hem förrän ikväll. Bara jag, mor och bror hemma. Ska försöka få mor min att köpa cigaretter åt mig. Det är ändå fredag och jag pallar inte så mycket mer. Om tio minuter tänkte jag sätta igång med städningen igen. Efter det funderar jag på att sova. Seriöst. Så trött. Men ska tvinga mig själv att ta en promenad i blåsten framåt kvällen. Jag tycker om att promenera och gör det ofta men jag har väldigt svårt för det när jag inte har musik att lyssna på. Oturligt nog ligger mitt headset hos Nargis så det har inte blivit så mycket promenerande. Saknar Nargis också. Behöver träffa henne och mina andra vänner. Jag känner mig väldigt isolerad här ute i Irsta, haha.
Helgen blir städa, städa, städa och sova. Antar jag. Hm. Ser jag fram emot. Not.
Helgen blir städa, städa, städa och sova. Antar jag. Hm. Ser jag fram emot. Not.
Men nästa helg ska jag träffa Sarah! Yay! <3 Saknat henne massor.
Därför kör vi en liten favorit i repris;
Och så en vi inte har sett förut!
Du gör min dag
Jag är hysteriskt trött. Hysteriskt kär. Hysteriskt hungrig. Hysteriskt förvirrad. Hysteriskt fundersam. Men mest trött. Trött trött trött. Ska alldeles strax värma soppa som jag ska avnjuta framför tv;n innan jag myser ner mig under täcket (i soffan that is) och tar en tupplur. Jag gillar't.
Safe your breath, I will not care
Uff, det är måndag. Jag vaknade för en halvtimme sedan med en redig huvudvärk. Har drömt alldeles förfärligt knasigt trots att jag inte sov hos Nargis. Haha. Och nej Nargis, jag drömde inte att du var arg på mig. Det var annat knas. Syster är hemma för hon har studiedag och tydligen ska hon plugga så ska snart sparka upp henne från soffan så hon sätter igång. Sedan ska jag väl antagligen.. börja städa, tvätta osv. Hade tänkt göra pannkakor men fanns bara en liten skvätt mjölk. Misääär. Jag funderar på att göra kaffe. Jag har inte druckit kaffe på sjukt länge. Varför har jag inte det? Vet inte. Men känner att nu är det dags! Så kaffe först och sedan röka? Låter ljuvligt.
För övrigt var det lite märkligt att möta på dig nu i fredags. Jag kände hur ödets ironi hånskrattade mig i ansiktet när jag hörde dina klirrande kedjor. För jag minns att förra valborg också hade din prägel. Jag minns att jag såg dig sitta där, så ensam som endast du kan vara och jag led inombords. Du vet att jag hatar att se dig ledsen. När jag till slut inte stod ut med att se dig sådan gick jag försiktigt fram, tog ditt ansikte mellan mina händer och frågade sorgset om det fanns någonting jag kunde göra. Du tittade upp och såg på mig utan att känna igen mig innan du log snett, sa mitt namn och gav mig en kram. En kram som aldrig tycktes ta slut, som gjorde lite ont men som ändå var öm. Men mest av allt minns jag vad du sa efter kramen. "Du behöver inte se efter mig längre" och sedan gick du din väg. Det tog ett tag att förstå att det var vårt sista farväl. Jag behövdes inte längre. Jag skulle aldrig få finnas där på samma sätt som du hade funnits där för mig. Skulle aldrig få återgälda allt du hade gjort. Ett år senare möts vi mitt i natten och vi nickar vänligt till hälsning innan vi går vidare. Ingen av oss hade en tanke på att stanna, kramas eller småprata lite. Det är som att vi aldrig har umgåtts. Som om vi var flyktiga bekanta. Jag vände mig inte ens om utan gick bara vidare. Är övertygad om att du gjorde samma sak. Vi är på samma nivå nu. Det känns väldigt bra. Vi behöver inte se efter varandra.
Och ännu mer för övrigt så är Drowning Pools nya album så jävla grrreat! <3
Tack Sarah för att du fick mig att lyssna på detta underbara band ;)
Tack Sarah för att du fick mig att lyssna på detta underbara band ;)
Dom vet ingenting om oss
J ♥
Fel på hjärnan
Efter en lång kväll och natt ska jag nu lägga mig i min säng och sova. Det blev en bra fredag till slut. Känner dock att jag inte är riktigt kry än så får se om jag orkar åka till Nargis under dagen. Först ska jag sova några timmar. Är helt slut i huvudet och vill bara glömma hela världen för en stund. Natti.
Om du rör mig dör jag
Nu har jag skrivit om det här inlägget fyra gånger. Varenda gång skenar jag iväg fullständigt och skriver en lång text om dig. För jag saknar dig idag. Jag är en aning ledsen, förvirrad, melankolisk, tom och arg. Så just nu skulle jag vilja ha dig på andra sidan bordet och dela tystnaden med dig. Inte för någon speciell anledning. Utan bara för att jag saknar den känslan idag. Men inte på samma sätt som jag gjort innan. Vi har mött på varandra flera gånger senaste tiden. Eller mött på. Jag har uppfattat din bekanta silhuett och sedan vänt bort blicken, låtsas som ingenting. Det är bäst så, eller hur? Ändå kan jag inte låta bli att hoppas på att du suttit där och hoppats på att jag ska vända mig om och hälsa. Något jag inte har haft en tanke på att göra. Mest för min egen skull. Dock har jag märkt att du har iakttagit mig. Inte uppenbart mycket men såpass att jag har registrerat det. Jag undrar vad du har tänkt. Kanske tänker du att din skyddsling har klarat sig bra. Haha, det får jag nog aldrig svar på.
Strunt samma. Idag är det torsdag. Jag har dygnat, ska snart äta (äntligen!) och är fortfarande sjuk. Men det blir en lugn dag. Laga mat nu först. Sen städa, tvätta och annat tråkigt. Och till slut ska jag däcka i soffan och bara njuta av att kunna ta det lugnt. Det kanske kan bli en bra dag trots allt det jobbiga? Jag hoppas det.
Tröttare än tröttast
Fuck vad trött jag är. Helt sinnessjukt. Måste sova bättre eller ja, åtminstone mer. Senaste dagarna har varit lugna. Suttit hemma, sökt jobb, läst Harry Potter (kärlek!) och tagit det lugnt för det mesta. Mormor ringde för en stund sen och berättade att min post har börjat transporteras till henne. Ett steg på vägen! Muntrade upp mig ganska mycket. Annars är det ganska dystert i mitt sinne just nu. Har en djävulsk huvudvärk som inte ger efter för alvedon. Och när jag unnade mig en tupplur framför tv;n kommer snickarna och börjar riva halva huset och föra ett jävla oväsen. Det är minst sagt jobbigt. Blir att däcka tidigt idag. Imorgon får jag lite pengar och ska förhoppningsvis träffa Nargis. På torsdag kommer Alexander hem! Iiiiih. Vi ska kramas! Får se vad som händer i helgen beroende på mitt humör och på vilka som inte är upptagna med påskfirande osv. Kanske köper mig några öl och tittar på en bra film. Vi får se. Annars har jag inte så mycket att rapportera om.
Långa nätter
Känns mycket bättre. Sov hela söndagen i princip. Det behövdes verkligen. Fick i mig lite mat för några timmar sen också. Mums! En fin skåning ringde och pratade bort en stund. Det muntrade upp mig hejdlöst. Idag är det måndag. Skönt att få la familia ur vägen på dagarna. På onsdag får jag antagligen lite pengar, det ska bli trevlans. Blir att umgås med Nargis och såklart ska jag börja planera resan till Göteborg. Miiih. Men nu är det dags att sova igen. Haha. Jag är trött. Puss!
A real dead ringer for love
Ja, nu sitter jag vid min lilla brors dator och gäspar en aning. Måste ner på stan snart och jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Antagligen sätta mig med en kaffe på Stugan och sen leva på påtåren hela dagen. Ska ta med mig bok och block. Behöver skriva av mig lite känner jag. Vet inte riktigt hur jag mår idag. Inte orkat känna efter. Rättare sagt så har jag stängt av för jag vet vad jag kommer att känna. Att jag är tillbaka på ruta ett. Att jag kände den där lilla, lilla glimten av hopp någonstans i mitt medvetna. Men bara för en sekund. Och det tär så fruktansvärt på mig. Men jag orkar inte ta itu med det riktigt än. Inte idag. Idag ska jag bara ta en stund för mig själv, dricka kaffe, röka och läsa om Noice. Sen är jag väldigt snygg idag också. Moahaha. Och det blev sjukt mycket "idag" i detta inlägg. Nåväl, ha det bra kära vänner. (Snart fredag! Miiih!)
Nothing seems to last
Det har varit känslomässigt omtumlande senaste dagarna. Jag känner mig som ett öppet sår, minsta lilla känns fruktansvärt mycket. Jag brukar vara bra på att stänga av och gå vidare utan några katastrofala följder. Men det här kan jag inte stänga av. Det finns en ständig klump i magen och tankarna vill inte sluta komma tillbaka. För jag är helt vilsen i det här. Jag har försökt tänka tillbaka och se vad jag kunde ha gjort annorlunda. Försökt lista ut ifall jag hade betett mig annorlunda om jag vet det jag vet nu. Antagligen inte. Och nu verkar det vara som så att en hel kärleksvåg har valt att välla in över mig. Som vanligt anländer det när det passar sig minst. Det är omöjligt för mig att ta åt mig. Jag skrattar bort det och tar en cigg. För jag är fortfarande kvar. Kvar i dig. Jag har ännu inte lyckats stänga av och gå vidare. Någonstans tror jag att jag inte vill stänga av heller. Självplågeri är min grej tydligen. Ni får ursäkta sentimentaliteten. Lyssnar på ett underbart album av Ingrid Olava och har diskuterat allt mellan himmel och jord med Crystal, större delen av natten. Det blir lätt så då. Jag blir lagom djup och mystisk, röker som en skorsten och lider. Lider över många saker. Lider för att du har gått din väg. Lider för att den andre fortfarande sitter med en bit av min själ och inte lider alls. Lider för att den tredje ser sig själv som sista alternativet fast det knappt finns någon som jag uppskattar mer. Hur som helst, tisdag idag. Jag tänker alldeles strax laga mat, då familjen drar iväg snart. I vårt nya kök, hur läskigt som helst. Haha. Sen blir det att tvätta, dricka te, sitta vid datorn och prata med hantverkarna. Försöka fixa pengar också. Mina cigg är banne mig snart slut. Igen. Det är deprimerande for sure.
Saknar Nargis!
Där är albumet för övrigt. Så vackert!
Slippery, Headlines och Les Mondes Engloutis är mina favoriter.
Slippery, Headlines och Les Mondes Engloutis är mina favoriter.
Saknar Nargis!
Nörd? Javisst!
Ikväll är det finalen i melodifestivalen. Vilket kommer att innebära att jag sitter och är asförbannad för att juryn och svenska folket alltid röstar på tok fel. Fast jag var sjukt nöjd med förra årets vinnare. Första gången på flera år. Men i år blir det ganska knasigt då halva startfältet består av ballader och ganska starka ballader dessutom. Uptempo-låtarna är rena skämtet vilket är ganska förvånande. Brukar annars vara dessa som fångar min uppmärksamhet. Och jag vet i mitt inre att melodifestivalen är ganska töntigt... men... Jag älskar fan skiten! Haha. Alltid gjort. Sitter i sen barnsben. Så därför kära vänner ska jag nu ranka startfältet i dagens final. Allt för att tortera er. Moahaha. Eller ja, för att jag tycker det är kul också. Hm. Då börjar vi! (Bara liiite fanatisk)
1. Peter Jöback - Hollow
(Jävligt stark ballad. Som inte är tråkig och svårt blir uttjatad. Det händer någonting
hela tiden i låten. Början är stark, underbar sånginsats ofc, bra slut. Älskar't!)
2. Salem Al Fakir - Keep On Walking
(Svängig, bra. Det är ändå Salem vi snackar om. Att han ska ta till förstärkning
i finalen i form av Björn Gustafsson är ett plus!)
3. Jessica Andersson - I Did It For Love
(Lite blödig och cliché men hon sjunger så gudomligt att man förlåter henne)
4. Ola - Unstoppable (Farligt svängig.. men.. kom igen?)
5. Anna Bergendahl - This Is My Life (Så tråkig. Trist trist trist!)
6. Andreas Johnson - We Can Work it Out (ÅH vad jag hatar honom. Snygga kläder dock)
7. Darin - You're Out Of My Life (Smörig. Men bra sånginsats iofs)
8. Timoteij - Kom (Festivalen för lallande idioter är åt DET hållet, tack)
9. Pernilla Wahlgren - Jag vill om du vågar (Ta på dig ett par byxor och sjung rent ffs)
10. Eric Saade - Manboy (Manspojke, manspojke du kan kalla mig manspojke? Seriöst. Idiot.)
Allvarligt talat är startfältet löjligt. Men top 3 är jävligt bra låtar. Jag blir glad bara någon av dessa vinner. Övriga låtar var svåra att ranka då man fick tänka efter vilka som var minst dåliga osv.
1. Peter Jöback - Hollow
(Jävligt stark ballad. Som inte är tråkig och svårt blir uttjatad. Det händer någonting
hela tiden i låten. Början är stark, underbar sånginsats ofc, bra slut. Älskar't!)
2. Salem Al Fakir - Keep On Walking
(Svängig, bra. Det är ändå Salem vi snackar om. Att han ska ta till förstärkning
i finalen i form av Björn Gustafsson är ett plus!)
3. Jessica Andersson - I Did It For Love
(Lite blödig och cliché men hon sjunger så gudomligt att man förlåter henne)
4. Ola - Unstoppable (Farligt svängig.. men.. kom igen?)
5. Anna Bergendahl - This Is My Life (Så tråkig. Trist trist trist!)
6. Andreas Johnson - We Can Work it Out (ÅH vad jag hatar honom. Snygga kläder dock)
7. Darin - You're Out Of My Life (Smörig. Men bra sånginsats iofs)
8. Timoteij - Kom (Festivalen för lallande idioter är åt DET hållet, tack)
9. Pernilla Wahlgren - Jag vill om du vågar (Ta på dig ett par byxor och sjung rent ffs)
10. Eric Saade - Manboy (Manspojke, manspojke du kan kalla mig manspojke? Seriöst. Idiot.)
Allvarligt talat är startfältet löjligt. Men top 3 är jävligt bra låtar. Jag blir glad bara någon av dessa vinner. Övriga låtar var svåra att ranka då man fick tänka efter vilka som var minst dåliga osv.
Too much love will kill you
Usch usch usch vad snorkallt det är ute. Har varit på macken och köpt cigg! Miiiiih. Glad. Började tröttna rejält på snus i helgen. Massa kramar till mami som sponsrade. Och jag är supertrött. Blev inte mycket sömn inatt och sen var det bara att börja städa. Gnuggade rent hela badrummet, var nog det mest vidriga jag har varit med om på ett ganska bra tag. Buuurrr. Men rent blev det. Snart ska jag sätta igång med källaren. Och packningen. Och bönerna till högre makter så att tågen inte bråkar. Jag har sträckt mig i låret, jag fryser, är stressad och aningens utmattad. Men för i helvete, har cigg! Mihi. Så det är en bra dag. Hoppas att morgondagen blir bättre!
Halo
Fredag idag. Kom hem från Göteborg igår. Totally sad. Vill inte vara här. Vill inte leva här. Inte för att det är så mycket till liv för min del i Västerås. Jag vill tillbaka. Orkar inte den här tristessen och ångesten. Göteborg är min stad och kommer alltid att vara. Nu ska jag fan ta tag i att bosätta mig hos mormor framåt våren/sommaren. Jag har fått nog av den här jävla hålan som jag måste kalla hem. Tack till finaste Emil och hans familia som skämde bort mig och fick mig att må bättre än vad jag kan minnas att jag har gjort på länge <3
Idag har jag städat och tvättat som vanligt. Helgen blir lugn som fan. Jag orkar inte göra något. Vill inte göra något. Bara ligga i soffan (eller varför inte min egen säng eftersom mitt rum är städat för en gångs skull?!) men älsklingen Alexander kommer förmodligen hit imorgon och hälsar på. Är ju ensam hemma i helgen, tack och lov. Syster åkte till Trollhättan imorse för att hälsa på sin kompis och pojkvän. Vi önskar det lilla knytet enormt mycket lycka till och hoppas hon får en härlig helg. Resten av familjen sticker till Stockholm imorgon för att festa eller något. Bryr mig inte så mycket. Bara jag får vara enam är jag nöjd. Nästa vecka blir rätt lugn förutom att vi ska hålla på och bygga om nere i källaren, kommer bli sjukt jobbigt med alla gubbar som ska smälla och ha sig när man försöker sova. Men skit samma. Annars blir det att träffa Suz och kanske lilla Jimmy. Sen träffa Alexander såklart innan han flyr till Tjörn igen.
Men ikväll blir det att fortsätta titta på The Vampire Diaries, hela sju avsnitt har jag till mitt förfogande. Dricka cola och röka lite då och då. Sen sova. Det kommer bli grrreat! På med mysbyxor och t-shirt, sen krypa ner under täcket i soffan och bara njuta av livet så gott det går.
Adios amigos!
Idag har jag städat och tvättat som vanligt. Helgen blir lugn som fan. Jag orkar inte göra något. Vill inte göra något. Bara ligga i soffan (eller varför inte min egen säng eftersom mitt rum är städat för en gångs skull?!) men älsklingen Alexander kommer förmodligen hit imorgon och hälsar på. Är ju ensam hemma i helgen, tack och lov. Syster åkte till Trollhättan imorse för att hälsa på sin kompis och pojkvän. Vi önskar det lilla knytet enormt mycket lycka till och hoppas hon får en härlig helg. Resten av familjen sticker till Stockholm imorgon för att festa eller något. Bryr mig inte så mycket. Bara jag får vara enam är jag nöjd. Nästa vecka blir rätt lugn förutom att vi ska hålla på och bygga om nere i källaren, kommer bli sjukt jobbigt med alla gubbar som ska smälla och ha sig när man försöker sova. Men skit samma. Annars blir det att träffa Suz och kanske lilla Jimmy. Sen träffa Alexander såklart innan han flyr till Tjörn igen.
Men ikväll blir det att fortsätta titta på The Vampire Diaries, hela sju avsnitt har jag till mitt förfogande. Dricka cola och röka lite då och då. Sen sova. Det kommer bli grrreat! På med mysbyxor och t-shirt, sen krypa ner under täcket i soffan och bara njuta av livet så gott det går.
Adios amigos!
Fågel Fenix till slut!
Jag vill inte ha någonting mer med dig att göra. Det är inte ens i närheten av jobbigt att komma fram till den insikten. Faktiskt är det en lättnad. En befrielse. Jag trodde jag visste men det gjorde jag inte. Men nu, nu vet jag för en gångs skull, vad jag verkligen vill. Äntligen. Jag släpper tyngden som kallades du och går med lätta steg vidare. Och det bästa är att det inte ens gör min dag. Det bästa är att jag inte ens bryr mig. Jag vill bara inte mer. Fu :)
Donkeyboy
Tingsek var fantastiskt. Så jävla bra spelning. Tack igen Sarah-älskling <3 Betyder massor. Precis vad jag behövde, verkligen. Resten av helgen blev total tristess. Inga pengar, vare sig kontant eller på mobilen, så var totalt isolerad deluxe. Enerverande indeed. Blev rätt grinig mot min familj en stund där men mamma förstod. Den här veckan har också varit total tristess. Mor har blivit sjukskriven IGEN och kommer alltså att vara hemma i två veckor till. JAG ORKAR INTE. Jävla hagga. Nej, jag älskar henne men vill inte umgås med henne 24/7 för det. Det är väl ungefär det jag har att berätta. Patetiskt. Har gått ett antal dagar sen senaste uppdateringen och det kan sammanställas i dessa futtiga rader. Nåväl, syster Josefine har ju fyllt år också. I söndags fyllde hon 15. Carin fyllde 20 igår. Och morfar fyller 65..66..67.. whatever. Massor av grattis till er!
Har för övrigt börjat lyssna lite smått på Donkeyboy (Jävla spotify-reklam!) och det är fan bra grejer. Blir sjukt glad av det. Kan visserligen behövas idag. Frustrerad as hell. Men ändå glad på något snedvridet sätt.
Bye for now!
Har för övrigt börjat lyssna lite smått på Donkeyboy (Jävla spotify-reklam!) och det är fan bra grejer. Blir sjukt glad av det. Kan visserligen behövas idag. Frustrerad as hell. Men ändå glad på något snedvridet sätt.
Bye for now!