It's raining men
Oskar Linnros, Kristian Anttila och Markus Krunegård.
Männen som dominerar i mitt liv just nu.
Oskar Linnros, ja. Har lyssnat på hans debutalbum skadligt mycket
senaste veckan. Underbara, underbara människa. Får inte nog!
Från och med Du, Din mamma och 25 får mitt hjärta att sjunga.
senaste veckan. Underbara, underbara människa. Får inte nog!
Från och med Du, Din mamma och 25 får mitt hjärta att sjunga.
Kristian Anttila, min älskade riddare. För alltid har han mitt hjärta.
Fantastiska låtar, galet vacker och charmig. Gift dig med mig!
Din kärlek, Självmordsblond, Västra Frölunda och Vill ha dig
lämnar mig i lyckorus utan dess like. Kärlek, kärlek, kärlek.
Markus Krunegård. Han är unik och han känns. Det går inte att riktigt
definera honom. Låtarna är genialiska med texter som berör.
Samma nätter väntar alla, Jag är en vampyr och Dålig på vardag.
definera honom. Låtarna är genialiska med texter som berör.
Samma nätter väntar alla, Jag är en vampyr och Dålig på vardag.
När mitt mörker är som djupast
Idag är det hela fyra år sedan mitt första blogginlägg. Det känns ganska mäktigt ändå. Även om jag under vissa perioder inte bloggat alls och nästan haft ångest för att skriva så är bloggen mitt lilla hjärtebarn. Här kan jag skriva av mig min ilska, sorg, glädje, lycka, mina tankar och funderingar kring saker i livet. Att ventilera sig är endast nyttigt och det har bloggen hjälpt mig med många, många gånger. Den är också ett sätt att minnas speciella händelser, mindre speciella händelser och stunder som man kanske annars hade glömt bort. Det är riktigt roligt och givande och gå tillbaka för att läsa vad man skrivit under fyra år. Hur man har förändrats och mognat. Vilka ord man slutat använda och vilka ord som man använder nästan hela tiden. Människor som stått en nära och människor som funnits där hela tiden och som nog alltid kommer att finnas kvar. Så grattis till mig och bloggen på 4-årsdagen!
Idag är det onsdag. Jag har spenderat större delen av dagen med att städa, tvätta och klippa gräs. Men fick också tid till att titta på två filmer från anime-boxen som mor lånat från sin arbetskamrat. Det levande slottet <3 Jag älskar den filmen så jävla hårt. Har sett den fyra gånger allt som allt och blir alltid lika berörd. Hauru for life! Sen tittade jag på Kikis Expressbud, den var ganska söt fast inte riktigt min smak. Imorgon blir det att se på underbara Spirited Away och Min granne Totoro! Yay.
Har varit en ganska bra dag med fint väder och bra filmer. Men morgonen blev en aning melankolisk. Robins dödsannons var i tidningen idag. Det gjorde så ont att se det i tryck. För även fast jag vet att han är borta så var det lite som ett uppvaknande och min hjärna registrerade till fullo det jag redan vet, när jag såg annonsen. Den lilla skateboarden ovanför namnet, den sorgliga dikten och datum för begravningen gjorde mig hysteriskt ledsen och jag grät en stund. Just för att jag för ofta ser en blond kalufs i ögonvrån och trots att det omöjligt kan vara han så vänder jag mig om med en liten låga av hopp inombords. För att sedan känna ett sting av sorg. Jag stod honom inte alls nära, men tillräckligt för att bli som förlamad. Han var så ung. Och som mamma sa förut idag. "Vi vuxna måste bli bättre på att komma ihåg hur det är att vara ung. För när man är ung blir små problem så stora och lösningen är så svår att hitta. Som vuxen vet man att allt går att lösa på ett eller annat sätt" Det är begravning den 23 juni och då ska jag och syster närvara. Jag hoppas att det hjälper henne att bearbeta sin sorg även om det kommer att vara smärtsamt.
Idag är det onsdag. Jag har spenderat större delen av dagen med att städa, tvätta och klippa gräs. Men fick också tid till att titta på två filmer från anime-boxen som mor lånat från sin arbetskamrat. Det levande slottet <3 Jag älskar den filmen så jävla hårt. Har sett den fyra gånger allt som allt och blir alltid lika berörd. Hauru for life! Sen tittade jag på Kikis Expressbud, den var ganska söt fast inte riktigt min smak. Imorgon blir det att se på underbara Spirited Away och Min granne Totoro! Yay.
Har varit en ganska bra dag med fint väder och bra filmer. Men morgonen blev en aning melankolisk. Robins dödsannons var i tidningen idag. Det gjorde så ont att se det i tryck. För även fast jag vet att han är borta så var det lite som ett uppvaknande och min hjärna registrerade till fullo det jag redan vet, när jag såg annonsen. Den lilla skateboarden ovanför namnet, den sorgliga dikten och datum för begravningen gjorde mig hysteriskt ledsen och jag grät en stund. Just för att jag för ofta ser en blond kalufs i ögonvrån och trots att det omöjligt kan vara han så vänder jag mig om med en liten låga av hopp inombords. För att sedan känna ett sting av sorg. Jag stod honom inte alls nära, men tillräckligt för att bli som förlamad. Han var så ung. Och som mamma sa förut idag. "Vi vuxna måste bli bättre på att komma ihåg hur det är att vara ung. För när man är ung blir små problem så stora och lösningen är så svår att hitta. Som vuxen vet man att allt går att lösa på ett eller annat sätt" Det är begravning den 23 juni och då ska jag och syster närvara. Jag hoppas att det hjälper henne att bearbeta sin sorg även om det kommer att vara smärtsamt.