Dårar som du och jag
"Bara dårar rusar in"
Jag läste klart Ciderhusreglerna för andra gången och jag är väldigt glad att jag läste om den för upplevelsen som jag fick när jag läste sista ordet på sista sidan var helt otrolig. Mycket olik den första upplevelsen. Det var som om allting föll på plats. Eller snarare smulades sönder - en aning förvirrande kan hända. Min första instinkt var att jag skulle leta upp ett barnhem och vara till nytta (boken handlar förstås då om bl a dessa saker) och det tycker jag utmärker bra böcker från dåliga. Man vill följa exempel - ta efter idëer - eller bara fullfölja idéer man tänkt på men inte fått tillräckligt med motivation för att genomföra.
Boken rekommenderas starkt.
Det har varit en märklig dag idag, av många olika anledningar. Blev nobbad från en fest vilket inte händer särskilt ofta måste jag säga och fick då spendera kvällen hemma. Jag har dansat till the sounds, håkan, elo och hoppat i min säng samt råkat välta en ölburk. Det kallar jag en helkväll. Var i centrum med mor och syster på dagen. Det gick som det gick - det vanliga gnabbet. Ibland önskar jag vi kunde växa upp. Mentalt alltså. Josefine behöver inte växa mer på ett tag. Har även kommunicerat med Emma vilket var trevligt. Nicklas rinde och jag fick lyssna på Broder Daniel, blev almost tårögd. Imorgon ska Nicklas kanske plingelinga så Mickis får lyssna på Håkan. Nicklas snäll! Tack!
Jag är trött på idioter. Inte dårar som du och jag utan fullkomliga idioter. Träffat på några stycken under veckorna som retat gallfeber på mig vissa stunder. Det värsta var nog i lördags när jag vandrade mot västerport i min ensamhet och går förbi Johan och någon snubbe. Dessa (idioter) stirrar på mig men jag bara ignorerar. När vi passerat varandra väntar han fem meter innan det idiotiska frågan flyger ur munnen på honom "Är det inte Jonas ex?" Förvånad vänder jag mig om och får fram ett osäkert Hej! varpå pojkarna (idioterna alltså, tror ni fattat poängen med paranteserna?) började fnissa och fortsätta gå. JAG HAR FÖR I HELVETE ETT NAMN! Tänkt på det? Antagligen inte.
Jag är trött på idioter.
Jag är trött på att tänka på IFK-matchen (domarjävel)
Jag är trött på osäkerhet
Jag är trött på Ronnie Sandahl (enda anledningen är att mitt mail inte fått svar)
Jag är så jävla trött på Västerås
"Känn ingen sorg för mig Göteborg"
Jag läste klart Ciderhusreglerna för andra gången och jag är väldigt glad att jag läste om den för upplevelsen som jag fick när jag läste sista ordet på sista sidan var helt otrolig. Mycket olik den första upplevelsen. Det var som om allting föll på plats. Eller snarare smulades sönder - en aning förvirrande kan hända. Min första instinkt var att jag skulle leta upp ett barnhem och vara till nytta (boken handlar förstås då om bl a dessa saker) och det tycker jag utmärker bra böcker från dåliga. Man vill följa exempel - ta efter idëer - eller bara fullfölja idéer man tänkt på men inte fått tillräckligt med motivation för att genomföra.
Boken rekommenderas starkt.
Det har varit en märklig dag idag, av många olika anledningar. Blev nobbad från en fest vilket inte händer särskilt ofta måste jag säga och fick då spendera kvällen hemma. Jag har dansat till the sounds, håkan, elo och hoppat i min säng samt råkat välta en ölburk. Det kallar jag en helkväll. Var i centrum med mor och syster på dagen. Det gick som det gick - det vanliga gnabbet. Ibland önskar jag vi kunde växa upp. Mentalt alltså. Josefine behöver inte växa mer på ett tag. Har även kommunicerat med Emma vilket var trevligt. Nicklas rinde och jag fick lyssna på Broder Daniel, blev almost tårögd. Imorgon ska Nicklas kanske plingelinga så Mickis får lyssna på Håkan. Nicklas snäll! Tack!
Jag är trött på idioter. Inte dårar som du och jag utan fullkomliga idioter. Träffat på några stycken under veckorna som retat gallfeber på mig vissa stunder. Det värsta var nog i lördags när jag vandrade mot västerport i min ensamhet och går förbi Johan och någon snubbe. Dessa (idioter) stirrar på mig men jag bara ignorerar. När vi passerat varandra väntar han fem meter innan det idiotiska frågan flyger ur munnen på honom "Är det inte Jonas ex?" Förvånad vänder jag mig om och får fram ett osäkert Hej! varpå pojkarna (idioterna alltså, tror ni fattat poängen med paranteserna?) började fnissa och fortsätta gå. JAG HAR FÖR I HELVETE ETT NAMN! Tänkt på det? Antagligen inte.
Jag är trött på idioter.
Jag är trött på att tänka på IFK-matchen (domarjävel)
Jag är trött på osäkerhet
Jag är trött på Ronnie Sandahl (enda anledningen är att mitt mail inte fått svar)
Jag är så jävla trött på Västerås
"Känn ingen sorg för mig Göteborg"
Kommentarer
Postat av: Nicklas
Tro mej, hade du varit där hade det inte varit almost tårögd, då hade det varit definitivt tårögd.
Trackback