E

83125-52
Vi träffades liksom på chans
Två katter i skydd från regnet nånstans
och aldrig har kärlek drabbat mig så
och jag vet
jag är hopplöst svår ibland

Men aldrig aldrig att jag
tänker låta något ont
hända dig - jag håller dig hårt
tätt intill mig genom regn och blåst
och alltid alltid att jag
kommer vaka över dig
genom mörkret - jag leder dig
Jag finns i varje steg du tar
så du behöver aldrig mer vara rädd

Ingen ser och ingen vet
hur du lyser och hur du fångar
upp min skugga när jag är svag

Kommentarer
Postat av: Emma

liebe :*

Postat av: P A T R I C I A

Fin !

2008-03-14 @ 14:41:21
URL: http://tinie.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback