Tisdag
Dagens youtubeklipp; http://www.youtube.com/watch?v=BE1gYMF8kgs&NR=1
Jag blir verkligen jätteglad av deras tokigheter.
Det börjar bli höst. Det kanske redan är höst? Löven har börjat falla och jag känner hur allt kommer bli melankoliskt och mörkt. Jag bävar inför den här hösten, inför den här vintern. De senaste dagarna har det varit vackert ute med solsken och lite värme vilket ger mig ännu mer negativa vibbar om hur det kommer bli under månaderna som kommer. Jag vill inte jag vill inte jag vill inte! Förra hösten och vintern överlevde jag knappt känns det som. Hösten och vintern innan det var inte lika katastrofal men det är ändå ett faktum att mörkret påverkar mig. Med tanke på hur hela året har varit så känns allt katastrofalt dystert. Dessutom är jag sjuk, arbetssökande, ständigt trött, förvirrad och känner mig totalt övergiven. Jag vill inte! All skit tynger ner mig och jag kan inte ens tänka längre. Allt snurrar bara i en enda röra. KAOS kallas det har jag hört. Jag lever i ständigt kaos. Jag klarar inte av det. Jag klarar inte av att känna mig såhär otillräcklig. Så värdelös. Ge mig styrka. Förhoppningsvis blir det snart en fika med Emma och Haxelander - Ni får mig att må så bra! Jag behöver er. Så jag har det att se fram emot. Sen till helgen blir det nog lite påhitt med flickorna som jag ser fram emot. Ni betyder också mycket. Det räcker långt men hur länge? När slår jag i botten igen? Varför ska jag alltid slå i botten? "Hålla sig flytande" finns inte kvar i mitt medvetande hur jag än försöker. Alltid är det något som kastar mig ur glädjen och förstör mig. Allt runt omkring. Allt inom mig själv. Det blev ett ovanligt dystert inlägg idag men jag orkar inte bry mig. Today is not a good day.
Patetik är konst och konst är att förstå?
Jag blir verkligen jätteglad av deras tokigheter.
Det börjar bli höst. Det kanske redan är höst? Löven har börjat falla och jag känner hur allt kommer bli melankoliskt och mörkt. Jag bävar inför den här hösten, inför den här vintern. De senaste dagarna har det varit vackert ute med solsken och lite värme vilket ger mig ännu mer negativa vibbar om hur det kommer bli under månaderna som kommer. Jag vill inte jag vill inte jag vill inte! Förra hösten och vintern överlevde jag knappt känns det som. Hösten och vintern innan det var inte lika katastrofal men det är ändå ett faktum att mörkret påverkar mig. Med tanke på hur hela året har varit så känns allt katastrofalt dystert. Dessutom är jag sjuk, arbetssökande, ständigt trött, förvirrad och känner mig totalt övergiven. Jag vill inte! All skit tynger ner mig och jag kan inte ens tänka längre. Allt snurrar bara i en enda röra. KAOS kallas det har jag hört. Jag lever i ständigt kaos. Jag klarar inte av det. Jag klarar inte av att känna mig såhär otillräcklig. Så värdelös. Ge mig styrka. Förhoppningsvis blir det snart en fika med Emma och Haxelander - Ni får mig att må så bra! Jag behöver er. Så jag har det att se fram emot. Sen till helgen blir det nog lite påhitt med flickorna som jag ser fram emot. Ni betyder också mycket. Det räcker långt men hur länge? När slår jag i botten igen? Varför ska jag alltid slå i botten? "Hålla sig flytande" finns inte kvar i mitt medvetande hur jag än försöker. Alltid är det något som kastar mig ur glädjen och förstör mig. Allt runt omkring. Allt inom mig själv. Det blev ett ovanligt dystert inlägg idag men jag orkar inte bry mig. Today is not a good day.
Patetik är konst och konst är att förstå?
Kommentarer
Postat av: Nicklas
Vad trist att du inte mår bra. Du förtjänar att må bra så jag hoppas innerligt att ditt kaos lugnar sej och att du får en fin höst (och nu ser det nog ut som jag har varit inne här galet många gånger under kvällen/natten men jag har inte lyckats skicka kommentaren så det är därför jag har fått kika in här massa gånger)
Trackback