Gnostrika

Jag är så trött på allt. När en grej skiter sig så hakar hela gödselhögen på. Det känns som att jag själv inser varför det blir så. Men jag har inte kraften, orken, drivet att göra något åt det. Jag är för avdomnad. Känner ingenting längre. Bara när jag lyssnar på Håkan. Och då har det gått en aningen för långt? Beroende på vem man frågar dvs. Skit samma. Jag är fortfarande i mitt stadie av total melankoli. Lika bra det. Förändringar suger en aning aning hårt alltså.




F I T T A!



Näe, nu är det dags att sätta igång och leta sovplats för helgen. Wish me luck!