Gnostrika

Ja, det är väl dags att ta tag i bloggandet igen? Kan tänka mig det. Nåväl, helgen har varit bra. I fredags sov jag hela dagen i princip efter att ha varit vaken åtskilliga timmar. Det var skönt. Lördagen spenderades hemma och sen trippade jag till församlingshemmet för att träffa Sarah. Det var fullt sjå där. Bakades pepparkakor och lussebullar. Vi tittade på Ice Age 3 som var bra! Bättre än vad jag hade förväntat mig. Och ja, det föll en tår eller två vissa stunder. Sluta mobba mig för att jag är blödig. Haha. Söndag var lugn och fridfull kan man väl påstå. Måndagen var mest till för att städa upp efter familjens röj i helgen. Sen sov jag och vaknade för ett tag sen. Ska alldeled strax fortsätta på första delen av Sagan om Is och Eld. Bra bok som fan. Har blivit lite dålig på att läsa nu igen, men har några boktips att visa upp i bloggen. Den första kommer här nedan!




Brott och Straff skriven av Fjodor Dostojevskij.
Åh vad ja älskar den här boken. Minns att jag läste den för en herrans massa år sen. Men var självklart för ung för att uppskatta den på rätt sätt. Den fokuserar mestadels på huvdkaraktären Rodion Romanovich Raskolnikov som lever i St Petersburg. Han är en fattig student som hankar sig fram här i livet genom att panta diverse föremål han har. Man får följa Raskolnikovs mentala lidande och dilemman efter att ha begått ett väldigt hänsynslöst brott. Han försöker rättfärdiga sin handling men insjuknar efter brottet och man får ta del av alla hans sinnesstämningar och kval. Samtidigt som han första tiden försöker få misstankar att endast stanna vid misstankar vill han rädda sin syster Dunja från att gifta sig med fel man. Han möter många olika individer under denna period då han själv funderar över om han håller på att mista förståndet. Många av dessa kom att spela en avgörande roll för resten av hans liv. Vad jag tycker om med boken är just denna resa i en människas sinnen och tankar. Raskolnikov är kvick som fan och snackar runt det mesta. En hetlevrad man med hög intelligens. Man kan inte låta bli att bli en aning förälskad i honom, trots den han är och trots det han har gjort. Dostojevskijs språk är lättsamt att ta in när man väl ha börjat. Upplägget är genialt då man inte så lätt kan tappa bort sig i handlingen. Inte heller är det svårt att hålla koll på alla karaktarer då alla beskrivs så bra att det känns som om dessa är ens egna vänner.

Mycket bra bok!