Darker days seem to be what will always live in me. But still I run.

Galen helg indeed. Fredagen blev lugn med godis & chips à la Idol. Rätt person åkte ut btw. Rätt personer hängde löst dessutom. Nåväl. Lördag var lite osäker. Var jag frisk nog? Eller skulle det bli sängen en dag till? Självklart blev det inte det senare alternativet. Sprang till församlingshemmet och träffade Sarah. Det var mys. Spela guitar hero och kort minsann. Sprang till bussen vid tio och åkte till Emma på inflyttningsfest! Det var hur nice som helst. Alla var där (förutom älsklingen Alexander that is) och stämningen var på topp. Emma var full och slog folk hejvilt. Jag satt en evighet på balkongen med Mr Rock och diskuterade musik. Blev lite hetsigt ibland, indeed. Klockan började närma sig två och jag orkade inte kolla busstider. Orkade inte stressa. Ringde Dennis och blev lovad en sängplats på golvet. Nice! Helena, Joel och jag tar sällskap innan Joel leker bad guy och lämnar oss flickor i sticket. Träffar hela gänget utanför Vegagrillen. Det ääär Dennis, Fia, Billy, Johan & Tofflan. Trevlans. Färden bär mot Dennis. Vi ska invänta Lina men min trogne vapendragare Tofflan och jag sprang och mötte henne. Snackade om allt möjligt på vägen och hade det trevligt. Plockade upp en stelfrusen Lina i högklackat (!) och kramade henne lite. Försökte få tag på Dennis, som inte svarade så vi drog hem till Tofflisch istället. Det blev te, skitsnack, djupa diskussioner, cigaretter och massa annat till klockan sju på morgonen. Kunde dock inte somna efter det så smög in i Tofflans rum och snodde Sagor från Midgård. Ska låna den sen. OST-OCH KEXKVÄLL! Haha. Söndagen gick ut på att få på Tofflan kläder, det tog åtskilliga timmar och sen att sticka till Dennis. Vi kom aldrig så långt. Vår powernap på tre timmar gjorde att det ganska snabbt blev kväll. Dock fick vi på honom kläder. Hell yeah! Så jag träffade Sarah på centralen innan hennes buss mot Karlskoga skulle åka iväg. Gonna miss you! Sen blev det lite mys med Sofie & Sanna på centralen innan jag tog bussen hem, slängde i mig mat och däckade i soffan.

Idag har jag legat i soffan. Hela dagen förutom nu. Mamma har också varit hemma. Vi har inte bråkat. Vi har knappt pratat för båda har sovit större del av tiden. Har varit awesome as hell. Andréa ringde dock för en stund sen och ville ha med mig på ensemblekonsert på Carlforsska. MYS. Så ska duscha nu. Puss på er!


(I'd still love you more tomorrow)
Jag gav upp för länge sen. Men ändå. ÄNDÅ.
Ändå kommer den där smygande ångesten.
Hoppet. Saknaden. Nostalgin. Längtan.
Men jag vill inte. Jag har gett upp. Du med.
Det är bara andra som inte förstår det.
Andra som mot vår vilja får våra vägar att korsas.
Jag dör hellre än ringer dig.




Jag blev sviken, så nu sviker jag
Hatet äter upp mig dag för dag
Ett hjärta för ett hjärta,
ett sår för varje sår
Jag vet hur ont det gör,
men jag fortsätter ändå.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback