Gnostrika

En sån dag. Började ganska segt eftersom jag sov lite för länge. Eller iaf lite längre än vad jag hade tänkt från början. Städade som vanligt fast var ganska slö efter nattens Buffy-tittande. Det blir Buffy inatt igen, jajamen. Det är bra grejer. Efter att familjen kommit hem kände jag att det var väldigt tradigt att sitta hemma så jag åkte ner på stan för att se om jag hittade någon att umgås med. Och OM jag hittade hittade några. Alexander och Jossä satt på stugan och tog emot mig med öppna armar. Sen tittade Emma förbi i några minuter. Hejdlöst trevlig fika minsann! På vägen till bussen hem gick jag med lätta steg. Plötsligt kommer det fram en man.. eller pojke.. eller ja, en människa av manligt kön och ställer sig framför mig. Förvånat tittar jag upp och blir helt paff då människan kläcker ur sig
 "jagsågdigpåandrasidangatanochvarbaratvungenattkommaframochsägaattjagtyckerduärhurvackersomhelst" (Och ja, det var knappt några mellanrum när han sa det.) Efter den där lilla kommentaren så traskar han bara vidare. Som ingenting. Jag stod där som en fågelholk i vad som kändes en evighet innan jag började fnittra. Inte bara åt den fina komplimangen utan för att människor är så roliga. Jag tycker det är en underbar handling att gå fram till en total främling och säga någonting fint på det sättet. Önskar att jag vore lite mer som honom. Jag brukar iofs genera folk när jag egoboostar men inte på samma sätt. Jag har oftast pratat med människan innan jag ger komplimanger. Så det var sannerligen en upplevelse.

Nu har jag precis ätit god mat som min kära syster hämtade ner åt mig. Känner mig som en ny människa! Tänka sig vilka under lite mat kan göra. Dags för buffy!